Eva RA Norman, Vilhelmina

Nästan en förstörd jakt.

Ja visst är det ganska så typiskt, dom har haft i princip hela året på sig. Men nog hade dom tänkt att fixa så att jag inte skulle få jaga i år heller. När jag frågade om när jag skulle bli kallad till operation så svarade dom att det va ett tag kvar. Tur tänkte jag. -Det blir nog inte förrän i början eller i mitten av september. Men då drog jag i nödbromsen. Sa som det va, att jag skulle jaga och att jag inte ville komma i september. Jag kommer ju att kunna gå direkt efter operationen, men jag får inte böja benet på minst 3 veckor. Kan bli lite besvärligt att kryssa sig fram i skogen då. Bara jag får september så är jag nöjd, men jag stötte på att jag inte alls skulle bli besviken om det blev i november. Då har man nog hunnit med ett par jaktdagar, så att man kanske bara kanske är nöjd. Vi får se hur det blir med det. Men jakten får dom inte förstöra i alla fall.

2 kommentarer

  1. eva

    var glad att operationen kommer, du är ju inte direkt den enda som står i kö hos landstinget så nöj dig när det blir eller tacka nej!

  2. Eva Risberg Abramsson

    Ja du nog vet jag att det är fler än jag som står på kö på att få operera sig, och tro mig. Jag har nog fått min del av väntan jag med. För tre år sedan började vi att prata om en operation. Än om vissa andra aspekter har att göra med varför det har tagit sån lång tid, så har minnsan jag också fått vänta. Vi har alla olika intressen här i livet. Något som ligger dig kärt om hjärtat kanske skulle få dig att be om att få skjuta lite på operationen. I mitt fall så är det jakten. Tänk först, prata sen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.