Eva RA Norman, Vilhelmina

01.17 och nästan klar.

Sitter och väntar på att bullarna ska svalna så att man kan stoppa dom i påsarna. Mellan jäsning och gräddning hann jag även göra lite godis. Men det är inget godis till mig själv. Det är till en väldigt speciell person i mitt liv. Jag är sån till naturen att jag tycker om att göra saker för andra, och att ge bort saker. Tex i flera år så bakade jag varje jul lussebullar av 4 liter. Sen gav jag bort till nästan hela släkten, men det tog slut med det när jag gick med Ludwig i magen. Hade gärna fortsatt, men någonstans måste man börja på att ge sig. Älsklingen komme precis upp och frågade om jag aldrig skulle sova. Spelar det någon roll om jag är uppe och dolar i på, eller om jag ligger i sängen och stirrar på tvn? Ja kanske kroppen får lite mer vila om man ligger ner, men vissa dagar är det bara så att man måste få röra på sig. Håller tummarna att det inte ska snöa så mycket imorgon, eller att det är super kallt. Syrran ska följa med mig och barna ut en sväng så att dom får kolla på tomten och annat roligt på samhället. Så vi håller tummarna. Annars får vi sitta inne och baka hela dagen.

En kommentar

  1. Moster Anna

    Du kan verkligen komma ihåg alla människor. Du har ett gott hjärta och det kommer du att ta dig långt med! Jag älskar dig så mycket.

    Kram moster Anna-Karin

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.