Att något som att måla kan vara så himla avslappnande? Nu kanske inte det hjälper på alla men det hjälper i alla fall på mig. Tiden verkligen susar iväg. Måste bara försöka att hitta något annat ställe att hålla till på. Att sitta på en liten pall vid rumsbordet är inte det skönaste stället att sitta på. Men som sagt, när jag väl har satt mig ner och tagit penseln så spelar det ingen större roll. SysterYster provade på att baka lite fislimpa, ja eller fillimpa som den igentligen heter. Smeknamnet kommer nog av effekterna som blir när man har ätit den.

Övrigt så har man sprungit mellan tvättstugan och målningen mest hela dagen. Även fått iväg en jobbansökan. Med stormsteg närmar det sig slutdatumet på min sjukskrivning. Å andra sidan så vill jag inget hellre än att knäet ska bli bra och att man ska få börja jobba. Tyvärr verkar det väl inte som att man skulle kunna gå från sjukskrivning till jobb, utan det blir tillbaka till arbetslösheten.
Men misströsta icke, fortfarande finns hoppet kvar.

(Nu ska jag återgå till målningen i väntan på att storebroren ska komma hem.)