Som sagt, man slutas aldrig att förvånas. Fick klara direktiv att så länge det va inflammerat i lillebrors tå kunde dom inget göra. Nu när det äntligen gått över och vi fick komma så kunde dom inget göra om det inte var inflammerat. Suck. Skulle sen skynda mig ut och göra några ärenden, varav ett va att hämta ut mer antibiotika till storebror. Där va det skrivet från läkaren att han skulle ha 3 ml 3 gånger per dag, dock enligt ordinationer uträknat på vikt skulle han ha 5 ml 3 gånger per dag. Så jag fick snällt åka hem utan medicin och invänta. Tur att vi har sådan härlig personal på Apoteket här i Vilhelmina, hon kollade upp det hela och sen fick jag ett sms när jag kunde komma och hämta det. Och det blev då den högre dosen. Så nu rullar allt på igen.

Hur vet jag inte, men idag har jag haft oanade krafter. Har varit nere i källaren mest hela dagen och gått igenom i princip allt som finns där. Och säkerligen så har jag nog kastat hälften av allt som va inne i förrådet. Snacka om utrymme. Känner mig så nöjd så. Nu ska jag bara försöka komma på hur i fasiken jag ska få upp dom två sista sopsäckarna. Dom är så tunga att jag knappt fick ut dom ur matkällaren. Men det ordnar sig nog. Får kanske dela upp det i en massa små påsar, eller lägga en matta under säcken och dra den uppför trappen. Har jag bestämt mig för något så ordnar jag det, PUNKT. Blir att åka och låna en slägvagn imorgon och köra bort allt. Har gjort en egen liten soptipp utom bron, och det är ju inte så trevligt. När skräpet är borta blir det till att ta fram snabeldraken och den afrikanska bergskaktusen (skurmoppen fick det namnet när jag flyttade hemifrån och skulle få den i inflyttningspresent).

Men nu håller mina ögonlock på att vara alldeles för tunga. Ett sista litet ryck och sen snabbt ner i sängen.