Kärnkraft och elpriser
Kärnkraft och elpriser diskuteras intensivt och de blåbruna partierna försöker slå fast att vi måste bygga ny kärnkraft. Det är helt fel!
Idag publicerar jag en lång men läsvärd tråd. Håll ut! Läsvärt!
Tyvärr fortsätter en del politiker och opinionsbildare sin desinformationskampanj kring de höga elpriserna. Trots att myndigheter och experter försöker förklara vad problemet är fortsätter de framhäva kärnkraften som någon slags magisk mirakelmedicin som kommer lösa all världens problem.
Så här såg den europeiska elmarknaden ut tidigare idag. Priserna kan skilja sig från timme till timme, men relationen mellan länder/elområden brukar vara ungefär densamma.
* Svensk el är som synes bland den billigaste i Europa. Det borde vara tydligt för alla att de höga priserna inte är ett svenskt problem utan något som påverkar hela Europa. I själva verket är det de höga priserna på fossila drivmedel i allmänhet och gas i synnerhet som driver upp priserna på hela marknaden, även i länder som knappt producerar fossil el överhuvudtaget.
* Sverige producerar mer el än vad vi gör av med. För nuvarande går 30% av vår produktion på export, och över tid är vi det EU-land som exporterar mest el. De som hävdar att de höga priserna beror på ”elbrist” är ute och cyklar. Det finns bevisligen el så det räcker och blir över.
Att bygga ut kärnkraft skulle ta runt 15 år, kräva stora statliga subventioner, och göra marginell effekt på elpriserna. Trots allt är det inte brister i produktion som orsakat de höga priserna från första början. Att bygga ut vindkraften skulle gå snabbare och kosta mindre, men inte heller det skulle ge en permanent prisminskning.
Eftersom de höga priserna beror på ett systemfel är den självklara åtgärden att ändra på systemet. Att subventionera elen (som vissa partier föreslår) skulle förvisso lätta på trycket på företag och hushåll, men skulle i praktiken innebära att vi använder skattemedel till att subventionera elbolagens rekordhöga vinster.
Vi måste acceptera de höga elpriserna för vad de är: ännu ett i raden av marknadsmisslyckanden. Borgerlighetens nostalgiska fokus på kärnkraft är en rökridå för att skydda marknadens övervinster. Vill vi på allvar ha rimliga och stabila priser på el behöver vi mindre marknad, inte mer kärnkraft.
Källor: Nord Pool, Svenska Kraftnät (SVK), Energiforsk.
I Tyskland förs samma diskussioner. Efter Sverige är Tyskland det land i Europa som exporterar mest el. Som elmarknaden ser ut driver situationen inte bara upp deras elpriser utan försvårar också deras ambition att göra sig av med icke-förnybar produktion.
I någon delning ifrågasätts det här inlägget med hänvisning till att SVK planerar att stänga av elen för vissa kunder.
Det är naturligtvis inte något SVK planerar att göra, däremot förbereder de sig för att behöva göra det om effektbrist skulle uppstå. Det är deras uppdrag, i år precis som alla tidigare år. Här har vi ännu ett exempel på hur desinformationskampanjer kan te sig.
SVK räknar då på ett worst case scenario med maximal efterfrågan, minimal produktion, och kraftigt begränsad möjlighet till import. Scenariot är osannolikt men kan inte helt uteslutas, och skulle innebära att SVK tillfälligt skulle behöva koppla bort konsumenter i området där effektbrist uppstår.
Det har aldrig hänt.
Inte heller har oljekraftverket i Karlshamn använts som reservkraft sedan 2012. Däremot har det körts på begäran av Polen, och i perioder som rent kommersiell produktion. Det är skandal att vi fortfarande har ett oljekraftverk i Sverige, men orsak-verkan-sambandet här är att det körs för att priserna är så höga att det är lönsamt, inte att priserna ökar p.g.a. att det är igång.
I en annan delning är det någon som menar att Frankrike har lägre pris.
Det beror lite på hur man ser det. I Frankrike är konsumentmarknaden reglerad, det är politikerna som bestämmer vad hushåll och företag betalar. Men leverantörerna måste fortfarande köpa till marknadspris, där Frankrike är bland de dyraste länderna i Europa (hälften av deras reaktorer står idag still). Det innebär att deras statliga elbolag går med konstant förlust, en förlust som måste täckas med skattemedel.
Det här gäller samtliga länder som subventionerar elen i konsumtionsledet på något sätt. Elen kostar fortfarande lika mycket, skillnaden är att de flyttar kostnaden från elräkningen till skattesedeln med allt det innebär. Subventioner kommer aldrig kunna lösa grundproblemet, att elmarknaden som den idag är utformad är fucked.
Ser i diverse delningar att problemet skylls på Tyskland och deras avveckling av kärnkraften. Riktigt så enkelt är det dock inte.
* När Tyskland stod inför beslutet att avveckla kärnkraften (vilket de påbörjade 2011) målade oppositionen upp ett skräckscenario om att de skulle bli beroende av rysk gas. Den skrämselpropagandan har hängt kvar trots att så aldrig blev fallet. Andelen gas i tysk elproduktion har varit i stort sätt oförändrad. Visst har de ett beroende, och visst är det ett problem, men det orsakades inte av avvecklingen.
* Tyskland är det land som exporterar näst mest el i Europa, bara Sverige har högre nettoexport. De exporterar mer el än innan de började avveckla kärnkraften.
* Energiewende, som den stora omställningen kallades, handlar inte enbart om att avveckla kärnkraft. De har även halverat kolkraften. Båda har ersatts med stora investeringar i förnybar energi. De har också arbetat med energieffektivisering, och på så sätt minskat efterfrågan av el.
* Tysklands stora utmaning när den ryska gasen stryps är de industrier som använder gasen direkt i produktion. Med begränsad tillgång till gas har de fått prioritera dessa industrier framför elproduktion, vilket i sin tur inneburit att de tvingats använda icke-förnybar energi för att täcka upp när ordinarie produktion inte räcker till. Det pågår också en diskussion om att skjuta upp avvecklingen av de återstående reaktorerna.
* Det pågår också en diskussion kring europeiska elmarknaden, på ungefär samma premisser som i mitt originalinlägg. Finansminister Robert Habeck menar att dagens system där högstbjudande sätter priset för alla köpare inte fungerar och efterfrågar att systemet görs om.
Blev tipsad om en sida som visar fler europeiska länder än de som ingår i Nord Pool (men också saknar några). Priserna är snittpriser för kommande dygn.
Länder utanför Nord Pool har alltså inte heller lägre priser, och om något utmärker sig Sverige med lägre priser. Dock visar den genomsnitt för länder som är uppdelade i elområden så skillnaden mellan södra och norra Sverige framgår inte.
Källan är ENTSO-E, en europeisk sammanslutning av kraftnätsleverantörer där bl.a. Svenska Kraftnät ingår. https://euenergy.live
En del betraktar kärnkraften som någon slags orubblig bastion, något som levererar stabil el i ur och skur oavsett vad. Begrepp som ”planerbar produktion” och ”baskraft” slängs in i debatten – som om ord i sig gör någon skillnad på elen vi får i ledningarna.
Sanningen är att inget kraftslag har 100% pålitlighet. Vindkraften påverkas av hur det blåser, vattenkraften tappar kapacitet om det varit dåligt med nederbörd en längre tid, och kärnkraftreaktorer behöver med jämna mellanrum stängas av av olika orsaker.
I kärnkraftnationen Frankrike står mer än hälften av reaktorerna stilla av olika orsaker, och ytterligare körs med dispens från annars gällande säkerhetsföreskrifter. En allt vanligare orsak till att reaktorer stängs av i södra Europa är att temperaturen i det vattendrag som används för kylning är för högt.
Samma sak har även drabbat Ringhals här i Sverige. Våra reaktorer är inte ”bättre och pålitligare” än andra runt om i världen; de har också sina brister, de har också sina risker, och de behöver med jämna mellanrum tas ur drift. Kärnkraften är inte de guld och gröna skogar som dess förespråkare gärna vill få det till.
Nu har t.o.m. EU vaknat. Ursula von der Leyen är EU-kommissionens ordförande. Enligt uppgift arbetar de dels på en kortsiktig nödlösning för att få ner priserna, dels en långsiktig reform av hur den europeiska elmarknaden fungerar.
Trots det fortsätter en del politiker och opinionsbildare att låtsas att elpriserna är ett svenskt problem som kan lösas i Sverige. Moderaterna, som normalt hyllar marknadskrafternas förträfflighet, gick nyligen ut med att de vill lägga 300 miljarder (!) av våra skattepengar på kärnkraft. Samtidigt sällar de sig allt oftast till motståendet mot vindkraft ute i kommunerna, trots att det är både billigare och går snabbare att bygga ut. När marknaden inte fungerar som de hoppas är bidragslinjen tydligen inte ett problem.
Att EU äntligen verkar agera ska dock inte hindra Sverige från att göra vad vi kan för att stabilisera våra elpriser på rimliga nivåer för både konsumenter och producenter.
Nu verkar även Magdalena Andersson (S) ha kommit in i matchen. Det hon föreslår, att räkna bort gaskraft när priserna sätts, är snarlikt det EU tittar på (se ovan kommentar). Förslaget är inte lika långtgående som det Vänsterpartiet föreslagit, att helt separera exportmarknaden från den inhemska marknaden, men skulle få en märkbar effekt på elpriserna.
Tyvärr har Socialdemokraterna samtidigt anslutit sig till kärnkraftpopulismen, antagligen för att de upplever att de håller på att förlora i den frågan.
Senaste kommentarerna