Det råder inget tvivel om att världen befinner sig i en närmaste unik situation just nu. Ingen tycks med säkerhet veta hur man bäst bemöter Covid-19 pandemin, ”facit” får vi förmodligen först om ett antal år när historieskrivarna fäller sin dom.

Det som erbjuds i detta nu är två olika tveeggade svärd, isolera folket och offra ekonomin eller håll igång samhället och riskera att offra folket.  Oavsett vilket ”svärd” samhället väljer, kommer Corona att få långtgående följder och konsekvenser för Sverige som land.

Just därför är det extra viktigt, även om tillfället inte kunde vara mer illa valt (mitt under en pågående kris), att även försöka göra något åt den Smash and grab ekonomi som allt för många företag tycks ägna sig åt.

Köp inte ut grisen ur säcken

Flera år av påstådd högkonjunktur följs av en månad av Coronadrabbad ekonomi och genast löper varselvågen som en löpeld genom Sverige.

De senaste årens återkommande rapporter om gigantiska bankvinster och rekord utdelningar till aktieägare har på mycket kort tid byts ut mot rapporter om varsel och bönande om statlig hjälp från branscher och företagsledare.

Frågan som måste ställas innan staten går in och hjälper till att rädda krisande verksamheter, är vilket samhällsansvar ett företag kan och bör förväntas ta för att vara berättigad till att få hjälp i svåra tider?

Allt för många företag försöker i goda tider att aktivt minimera skattetrycket bland annat genom avancerade gråzonsstrukturer och skatteplanering, effektivisera verksamheterna genom att slimma organisationerna samtidigt som man delar ut fantasibonusar och utdelningar till ägare och företagsledare.  Verksamheter kan läggas ner från en dag till en annan och flyttas till andra sidan jorden för att förbättra vinstmarginalen.

Kan den brist på resiliens vi nu ser bland företag i Coronavirusets spår, i någon mån, handla om att somliga bolag själva inte ser långsiktigt på sina verksamheter? Riskerar pengarna som staten och därmed det svenska folket pumpar in i krisstöd att delas ut till aktieägare och giriga företagsledare?

Om svaret är ja på någon av dessa frågor, borde man fundera både en och två gånger till innan man räddar grisen från slakten.