Droska…

 …hette det förr. Man kan se gamla vykort från Paris där de utsvultna hästarna står och halvsover och kuskarna sitter på kuskbocken och kurar under en stor oformlig rock.

Det finns fortfarande folk som säger "droska". Jag kanske skulle presentera mig som Droskkusk på arbetsförmedlingen.

Inne i Umeå sitter år 2010 taxichaufförerna i en kall dieselbil och fryser.

Nä, en del står på tomgång för att hålla värmen. 

Detta med att transportera sig har egentligen alltid fascinerat människan. Om man ser på gamla leksaker, så för 100 år sedan var mekaniskt rörliga leksaker jättepoppis för de som kunde köpa. Och det har alltid varit så- Märklintåg, leksaksbilar i plåt och plast, flygplan o.s.v.

Att förflytta sig och att förenkla arbete har utvecklats så otroligt bara sedan min mormor föddes 1903. Hon är död nu, men jag kan höra henne på hennes envisa småländska berätta saker för mig, jag kan höra hennes stamp i golvet när tv:n inte ville gå igång eller vi barn förargat henne. Hon mindes tydligt första gången hon såg en bil. När hon var liten var det en revolution att de fick en så modern sak som vedspis. 

Förstår ni vad jag pratar om? Det är helt fantastiskt, när hon var liten trodde barnen att det var typ jordbävning när det nångång skakade förbi en bil, när hon var lika gammal som jag är nu for vanliga människor till jobbet och på semester i bil som om de aldrig hade gjort annat.

Människor som bara är dryga 50 år idag kan berätta om hur de gick flera km till skolan i mörker- uppe i Saivomuotka (ytterligare 60 mil norrut från Umeå) fick de inte gatubelysning förrän på 60-talet.

Under min mormors livstid kom och gick självbindaren, slaghacken, hökanonen, gummihjulsvagnen för hästen t.ex.

Tröskan, de dieselmotordrivna byasågarna, de automatiska utgödslingarna, våra fantastiska vägar där vi under större delen av året kan färdas till stor del i hastigheter på 70-90 km/tim var obegripliga utopier när min mormor var liten. Vi kan ta oss till släkten i andra änden av landet på en dags resa. Förr var det ett svåröverstigligt äventyr att ta sig till grannkommunen, många barn som flyttat kanske aldrig fick återse sina föräldrar trots att de bodde på några mils avstånd!

Idag tar man bara bilen, drar ut motorvärmarsladden och kör iväg precis när och dit man vill. Eller så tar man upp mobilen och ringer efter taxi. Betänk det, över nästan hela landet alla dagar och dygnet runt kan du förflytta dig om du bara har pengar. Du behöver inte ens vara trevlig…