Såg ni

 … Antikrundan från Ystad? Det var nästan bara skåningar med. Vilken dialekt! "Jaug haur fuått den auv mijn faurfar och faurmor- dåm roupade in den päå en aukschion päå femtitaulitt."

Jag brukar säga att den enda fördel man har som taxichaffis är att man fåur höura såu många olika dialekter. Jag och min pappa brukar lyssna på dialekter, prova dom, smaka på dom och försöka härma dom. En gång när jag var i Malung för att köpa hund hos en familj kom det in en ung kvinna i deras kök. Hon började pratam med värdfolket på ett dalmål vi inte begrep en stavelse av! Så kul att det finns unga människor som kan dialekter. 

I Arvika fanns åtminstone förr små skyltar i affärerna där det stod "tal fölkmål", det visar att de är stolta över sitt språk. 

Hela mitt liv- eller i varje fall sedan ungefär 1969 har jag önskat att jag hade en dialekt. Uppvuxen på Odenplan i Ståckhålm som jag var skämdes jag över den gräsliga dialekt som rådd där. Sedan dess har jag aktivt försökt tvätta bort den. Det har gått dåligt. Alldeles nyss hade jag en utvecklingsstörd taxikund som på en enda menijng jag sa frågade om jag var från Stockholm…

Det är bara att ge upp.  Jag kan möjligtvis uppnå någon slags Västerbottensstatus på att försöka härma. Lyckliga ni som liksom kan falla in i en hemtam dialekt, utan att tänka.

Etiketter:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.