Varsel och arbetslöshet

Nu är mest troligt vår familj också drabbade av varsel.

Det är verkligen ledsamt, det är inte helt utan anledning som man ställer sig frågan…

Vart ska det här sluta?

Två av våra bästa vänner är eller rättare sagt var Volvo arbetare och dem är båda arbetslösa nu. Inget dröm senario.

Idag får man verkligen vara glad om man har ett jobb att gå till.

Jag är jätte glad att jag har mitt och förhoppningsvis kommer det inte ske några nedskärningar där inom en snar framtid.

Jag tycker synd om att ungdomar som nyligen gått ut gymnasiet och är sugna på att arbeta istället för att läsa. För det finns ju faktiskt dem som hellre arbetar än studerar. Jag var en av dem, när jag gick ut gymnasiet. Det var ju ett antal år sedan, 12 år sedan och då såg väl arbetsmarknaden lite annolunda ut.

Varvade komvux studier med deltidsjobb på Systembolaget och städade lite åt Landstinget och springvickade på dagis. Men visst det tog några år innan jag fick en tillvidare anställning.

Idag får man helt enkelt ta det som finns, om det nu finns nåt. Det är ju ett stort antal människor i Umeå som är varslade eller arbetslösa. Kampen om jobben måste vara stenhård.

Det gäller till att ha kontakter och inte vara så kräsen när det kommer till att få sig ett arbete. Lättare sagt en gjort! Vet inte om jag skulle ta vad som helst. Ja, fast det är ju sant, nöden har ingen lag.

Fortsättning följer…

Over and out