JUNIS, BRIS och Svinalängorna – en underbar kväll

Färg starka människor med stora sjalar och lurviga koftor.

Känner mig inspirerad.

Möte med JUNIS och sötaste Jonna. Där hänger mina lyktor och på stolen ligger den vackra JUNIS-kudden som Moa och Niina gjort. Broderad så vackert och noggrant med knappar som pryder texten JUNIS så prydligt.

Har jag hittat hem? Kanske vore teater nåt?

Färgstarka människor fortsätter att ströma in, spänd av förväntan inför den stundande teaterföreställningen.

Kvinnan framför mig har härligt blont, stripigt hår. Det ser lite fett ut, men ändå så vackert så levande. Vanligt, alldagligt vacker 🙂

Har alla yllekoftor? Eller är det så att kylan gjort sig påmind.

Halsband på läderremmar, två killar med dreads, en hårdrockare, mina gamla lågstadielärare Karin och Ingrid, en farbror med grått skägg..

En påse naturgodis, en loka och en kisspaus. Går runt…

Kan knappt vänta tills föreställningen börjar igen.

Utanför möts man va BRIS. Ett bord med informationsblad…

Stackars barn, tänker jag. Åh så många som har det så som Leena i Svinalängorna. Inget barn skulle behöva uppleva detta.

En tår, ett skratt, en suck och en applåd.

På teater går jag fler gånger.