Regn hos mig

Förbannade skit, va less jag blir när allt man skrivit försvinner.

Idag har det varit regn hos mig.

Idag har jag bara varit ledsen. Ni vet så där ledsen så det känns som att får jag inte gråta snart så sprängs jag. Så var det idag.

Jag har inte tänkt hymmla med att jag varit ledsen idag. Vissa väljer att bara blogga om livet soliga dagar. Men inte jag!

Ibland blir det lixom för mycket av det goda. Det har varit en hel del på slutet, nu ska jag inte klaga det finns dem som har det värre. Men saker och ting tar ut sin rätt så småningom. Vare sig man vill eller inte.

Idag gick jag sönder, grät så jag huttrade. Det vart fullt i systemet.

Det blir så när jag ska vara så där j-vla duktig och ha koll på allting. Jag vet! Men ibland går det för fort och jag hinner med att bromsa. Jag skenar som en skogstokig häst.

Det är inte alltid man hittar någon som kan trösta en och få en att se saker och ting från en annan vinkel.

Idag tog Niina hand om mig 🙂 Tack snälla Du för att du lyssnade och för att du finns.

Tänka sig vad ett lyssnande-öra, en kram, en klapp på axeln kan göra.

Jag gick sönder nu är jag hel igen, inte med Karlssons Klister utan med hjälpa av min svägerska.

Efter regn kommer alltid solsken.