En lärjunge i hemlighet

Lite intressant det där med Josef från Arimatea. Ni minns kanske han som gick till Pilatus och bad om att få Jesu kropp, efter det att Jesus dött på korset. För att lägga den i den klippgrav han köpt åt sig själv, när "hans stund var inne".

Jaha – det var ju snällt och fint och allt det där, men det ligger lite mer än så i Josefs handling. För i myndigheternas ögon var ju Jesus en brottsling. Och avrättade brottslingar kastades i en dalgång kallad "Hinnoms dal", där de brändes upp.

Så om inte Josef, eller någon annan i Jesu närhet som brytt sig eller haft råd, tagit hand om Jesu kropp – vad hade då hänt med den? Ja, själva uppståndelsen hade givietvis varit densamma. Men vittnesbördet om den – den tomma graven!  Den hade ju inte funnits!

Sen är det ju lite intressant att det står om Josef från Arimatea att han var en lärjunge i hemlighet. Han var en ansedd rådsherre och var rädd för vad judarna – låt mig gissa andra rådsherrar och högt ansedda män – skulle tycka. Men den rädslan övervann han nu och man kan knappast kalla honom hemlig längre. För efter ett par tusen år sen det här hände vet, åtminstone ganska många av oss, vem han är!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Arkiv
Etiketter
Sidor