Froghoppers eller spottstritar – hur var namnet?

Har läst och skrivit om stritar idag – om spottstritar närmare bestämt! Berättade förut idag om det fossil man hittat, som väckte intresset. (Se förra inlägget.)

Och när det gäller det engelska namnet ”froghoppers”, så är det ganska passande. För hoppa kan de små insekterna. Och det ganska så rejält – upp till 70 cm, från den ena växten till den andra. Runt 100 gånger sin egen längd och med en accelerationshastighet på 4000 meter per sekund i kvadrat.

Det svenska namnet kommer sig av spottstritarna under sitt liv som nyfmer lever inuti ett skyddande skumhölje. Det är dessa som vi här i Sverige ser på växtstjälkar under våren och sommaren. Så det passar ju också förstås, men jag gillar det engelska namnet bättre.

De finns flera stritar också – på svenska benämns de lyktstritar, kilstritar, sporrstritar, puckelstritar och dvärgstritar. Även cikador eller sångstritar räknas hit, vilka gjort sig mest kända för sitt starka läte, som tillhör de starkaste ljud som frambringas av insekter. Alla stritar har dock ljudalstrande organ på bakkroppen.

Och återigen fachineras man över den stora mångfald som finns i skapelsen, och hur väl designat varje litet kryp är för sitt speciella sätt att leva.

Sen tänker jag på att det funnits dem som brytt sig om att forska på allehanda små kryp, så att vi kan veta en massa om dem. Även om en lite spottstrit som bara blir några mm lång. Det finns förresten minst 2400 strit-arter i värdlen. Fast de flesta lever i tropikerna, här i Sverige finns bara några få. Och dem får man ju vara glad för.

Tyvärr har jag inga foton på stritar, så det får bli lite bilder på miljöer där de kan tänkas att leva. Så blir det lite sommarkänsla på köpet – inte helt fel en dag då november känns som gråast. Men som inte känns helt fel det heller… Det finns ju alltid litteratur att fördjupar sig i. Här är mitt fav-uppslagsverk när man kommer till djur – i band nr 3 står det om stritar!