Nu är det nu!

Det var då – Nu är det nu – !

…Och om några veckor eller så, kommer även dessa små knoppar att brista ut i jubel. Bara över att få vara till! Åtminstone är det så det känns – för oss som människor! Hur vitsippor känner, och för övrigt alla andra blomster och växter? Tja, säg det!

Det här var tidig förmiddag, medan nattisen ännu bitvis låg kvar över fjolårsgräset. Observerade små späda knoppar, som skjöt upp lite varstans, medan solens strålar reflekterades  rosenkvartsen. Så starkt att allt runtomkring blev mörker.

Fast bara i fotokonstens värld. I den verkliga fick allting del av ljuset!

”…Gräset vissnar bort och blomman faller av, men Herrens ord förblir i evighet.” (1 Petr 1:24-25.)