När det frusna smälter…

Gillar Norrland! Här skottar traktorerna – nåja, de som styr dem – bort den snö man förstår, ändå kommer att tina bort, kanske redan under dagen! Det kallar jag beredskap. 

De knoppar som börjat spira så sakteliga, ligger nu säkert och tryggt under snön. Men inte länge till – Lite sol fram på dagen, så…

Trots allt är det ju ”bara” Mars, men vädret känns mer som ”April-väder” än Mars dito! Undrar lite hur det då blir i april? För min del fick det gärna vara maj-väder då! Med andra och större knoppar, som får möta solen och slå ut. I jublande glädje känns det som ibland. Men vem vet hur blommor känner? Glädjen är nog mer på vår sida – men ändå, vem vet?

Efter det får året gärna vara i takt! För inte vill jag ha oktober i september. Även om höst har sin charm! Men till dess är det länge än…

Och nu smälter snön i solen! Och jag behöver fortsätta jobba…

”Han låter snö falla som ull, rimfrost strör han ut som aska…
… Han sänder sitt ord och det frusna smälter,” Från psalm 147 i Psaltaren, med rubriken ”Tacksägelse för Herrens välgärningar”!

Kanske menas det också att det frusna inom oss smälter när Guds Ord får tina upp oss inombord? Tror jag ska tånka på det idag – som han sa, Skalman!