”Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet…”
Vet inte om det är exakt citerat, men orden dök upp när jag vaknade i morse. Från någon gammal sång, tror jag! Och nog är den nya dagen en gåva alltid. Något vi fått, utan att på något sätt gjort något för att få den. Men ändå så tar vi den så lätt för en självklarhet.
Nej, men se – när jag valde bilden så mindes jag inte att det här citatet stod på boken. Tyckte bara att bilden passade in. (Inom parentes en väldigt bra bok, handlar om alla sorts dagar, men det kan vi ta en annan gång…) Tror att sången någonstans fortsätter – eller slutar med – ”var morgon besinna det”!
Känner att jag ska försöka besinna det idag! Även om jag inte är helt van med ordet besinna, men jag tror jag förstår vad som menas!