”I september är sommaren mogen…”

”I september är sommaren mogen.” Så sa någon jag kände i september en gång… Och precis så är det. Och för varje års september är förundringen lika stor. September känns på så många olika sätt. Som en klarhet både inombords och i luften man andas. Och så vet man också, bara man ser sig omkring. Höstens vackra språk som har börjat tala lite varstans bland snåren. Bär och frukter som mognar fram, allt eftersom… Men intill syrenstammen blommar försynta klematisen, som om sommaren fortfarande är precis som vanligt. Kanske till och med lite omogen. Och vem vet, det kanske också är sant – samtidigt?