Just så Elsa Beskow…

”Första söndan i advent är det första ljuset tänt”, stod det i min barndoms adventskalender på första Advent. Och sen stod det likadant övriga advent-söndagar, bara utbytt med andra, tredje och fjärde. År efter år lika, enbart med variationen att sista ordet ibland var utelämnat så man fick fylla i det själv.  Knappast överraskande kan jag tycka så här efteråt, och har inget minne av att hur jag upplevde det på den tiden heller. Det var ju det där med att öppna varje dag, det var ju lite kul, och alltid roligare om det stod med en vers eller om det bara var en bild. Vad det stod på självaste julafton minns jag inte, men där minns jag däremot bilden. Ja – inte exakt hur den såg ut, mer att det var en bild av julkrubban som sådan. Som sig bör på julafton kan jag tycka.  En vers som däremot har fastnat och dyker upp i tankarna vid varje advent- och jultid är den av Elsa Beskow, där hon skriver – riktat till Jesus, ”För att du föddes denna dag har hela världen fest, och därför skulle väl just du bli firad allra mest?”  Just så, Elsa Beskow, den frågan består genom åren…