På gång med krypen …

Så fint kom den marscherande på vår infart, en liten bärfis. Visade sig vara en Större björkbärfis (Elasmostethus interstinctus). Den har så vackra färger. Jag vet, många gillar inte bärfisar, bara för namnets skull. Tycker det är ganska dumt, en så fin liten insekt. Och det är bara när den blir skrämd som den sprutar ut den där vätskan som luktar – i ren bevarelsedrift. Själv tycker jag den borde heta sköldbärare, efter den sköldlika teckningen på ryggen.

Tillbaka till vår vän på asfalten tänkte vi hjälpa in den till lite mjukare mark. Men medan mannen hämtade ett blad för att flytta den med hann den flyga sin kos. Medan mannen ivrigt sökte efter den hittade han istället en liten larv, med betoning på liten, som sprang i full fart där på asfalten. Nu kröp den så nöjd upp på det blad, som var avsett för bärfisen, och satt alldeles stilla medan den flyttades över till lite säkrare mark. Vi tog den först för en liten nyckelpigelarv. Men den visade sig vara ett litet bladluslejon – guldögonsländans larv (Chrysopidae). Det var ju trevligt! (Därmed inget ont sagt om nyckelpigelarver.)