Slasktratt’n

Skriver i denna stund låtar till en samlingsskiva med norrländska låtar med västerbottnisk anknytning. Skivan kommer att kallas Slasktratt’n och ska innehålla låtar som är inspelade med medioker utrustning.

Nedanför bilden kan du lyssna på ett par låtar.

En sång om temperatur och tempusformer.

Om du sku’ ha hett nå’
Blev he no för sent å he’
För om he ha vyre vaart
Så vart he no för sent för de’
He som ha vart he sku’ ha vyre
He som va vaart he vart int hett
He som va hett he e int vaart
Om rätt sku ha vyri rätt

Här är en sång som handlar om ett berg, (eller det är väl snarare en kulle?), som ligger norr om Åmsele längs 363:an. Då det begav sig arbetade jag där vid vägen som parkeringsvakt under Vindelälvsloppet. Monkomberget var om jag minns rätt sista växelstationen för löparna innan de sprang flygrakan in till Åmsele.

En kom enkomt bort sig bortom Monkom
Enkomt bortom Monkombergets kam
Långtom runtom bakom bortom Monkom
Enkomt kom han bort sig och försvann
Hitom ditom uttom druttom Monkom
Kanske for han till ett annat land
En kom enkomt bort sig bortom Monkom
En kom enkomt bort sig bortom Monkombergets kam

Två kom enkomt bort sig bortom Monkom
Enkomt bortom Monkombergets kam
Långtom runtom bakom bortom Monkom
Enkomt kom dom bort sig och försvann
Hitom ditom uttom druttom Monkom
Kanske for dom till ett annat land
Två kom enkomt bort sig bortom Monkom
En kom enkomt bort sig bortom
Två kom enkomt bort sig bortom
Båda kom de bort sig bortom Monkombergets kam

Tre kom enkomt bort sig bortom Monkom
Enkomt bortom Monkombergets kam
Långtom runtom bakom bortom Monkom
Enkomt kom dom bort sig och försvann
Hitom ditom uttom druttom Monkom
Kanske for dom till ett annat land
Tre kom enkomt bort sig bortom Monkom
En kom enkomt bort sig bortom
Två kom enkomt bort sig bortom
Tre kom enkomt bort sig bortom
Alla kom de bort sig bortom Monkombergets kam
Tre kom Två kom Enkom enkomt bort sig bortom Monkombergets kam
Alla går vi bort oss bortom Monkombergets kam

Vi ska alla den vägen vandra.

Blott den väg
som leder genom Böjern
Och förbi det breda Hällnäs Såg
Allt passerar tallbeklädda länder
ängar täckta utav säd och råg
Den som tycks sig komma ifrån Hjuken
Har svängt fel från länsväg 363
Du kan nog uppfattas som en sjuk en
tills du nått det goda Åmsele

Själv den är mig alla dagar nära
sprickor, kurvor, asfalt, grus och gupp
Varje rens bekymmer vill den bära
Sakta ner, skrik, Veja och se upp
Vinterdäckens byte får jag spara
Om än oviss syns min vandrings stig.
“Som din väg, så skall din dubb ock vara.”
Detta löfte ger jag dig

Hjälp mig då parkera tryggt och stilla
blott vid dina hållplatsfickor när
och att ej den dyr bensin förspilla
som i tanken min förvarad är
Hjälp mig, Hällnäs, att vad än mig händer
tanka av din glesbygdsgråa pump
blott en väg, en överfart i sänder
tills jag nått den goda kaffesump

Kommande: En låt med ordet Spörnapeit.