Johanna Bredén, aupair

Hejdå Macken, vi syns i möra

Ungefär, ja. Nu har jag packat i alla fall 75% av mina saker och resten tar jag nog i morgondimmorna där kring 05:15-snåret i morgonbitti.

Men seriöst, sweet, lyx, jag ska få flyga! Jag kommer inte behöva sitta i 12 timmar och sova 3 timmar. Jag kommer på att få sova hela natten och jag sitter mer än gärna den lilla stund det tar att förflytta oss tre från Arlanda till Piteå.

Jag tänkte på en sak angående mitt aupairande. Det konstigaste tyckte jag var känslan jag fick när jag gick och rotade i kylen eller i skafferiet de första veckorna när de satt vid matbordet, vi säger vid frukosten kanske. För ens kök är ju ändå ganska personligt, så gick jag där och slet i oboypaketet.

Den känslan har släppt nu i alla fall eftersom det är jag som har järnkoll på köket. Säger du falukorv kan jag säga hur många ringar och hur många procent falukorv det finns om man räknar med båda frysarna. Det är ju ändå jag som lagar maten. 5 dagar i veckan åt 5 personer varav en är vegetarian, ja jisses.

Om man går från att leva på mestadels pasta och pizza i 3 år och på sin höjd laga mat åt två personer från att varje dag kunna klara av att servera en balanserad kost åt 5-6 pers med sallad och dessutom planera maten och budgeten och inte vara för generös med sjukdomen skörbjugg. Det får ju helst också bli över så att det bli matlådor också. Men varför gör jag det?

Yes, först så är det roligt att laga mat. Sen så är det ett tidsfördriv med allt ifrån att planera till att handla till att laga. I annat fall skulle vi dessutom äta halvfabrikat varje dag – usch. Jag får exprimentera hur mycket jag vill och prova nya recept. Så till sist får jag världens bästa erfarenhet, minsann, med smör på.

I alla fall, till min poäng. En stor eloge till min och alla andras mammor och alla pappor och karlar och ja, alla som sköter köket. För det är inte lätt och speciellt inte när Ville 2 år står bredvid och blir hyper och skriker ’DÖN-DÖNDER’ (sönder) varje gång jag skär i ett födoämne.

Så även fast Ville följer med så kommer jag inte behöva tänka på föda förutom att försöka att pricka munnen ända tills på måndag och det är skönt! Vet ni vad ännu bättre är? Min mamma gör världens godaste mat, så är det bara. Din mamma kanske också gör det men i så fall måste vi ha samma mamma.

Så nu ska jag sova och sen fara hem och så äta som jag aldrig ätit förut (okej, jag var ju hemma vid jul) och bara ha det jävligt bra.

Ps. Jag har planeringar och planer på g, ni skulle bara veta!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.