Måndagsångest är ju annars ett etablerat fenomen. Den kommer smygande på söndageftermiddagen och just när väckaren ringer och man vet att det är en hel arbets-/skol-/whatevervecka så slår den till i stor skala. Där efter lunch brukar det vara lugnt och när man vaknar på tisdagen så är den i princip borta.

.. Fast inte för en arbetslös. Å andra sidan är det ju skönt att slippa måndagsångesten men jag tror ändå att jag hellre skulle vilja ha någonting att ha måndagsångest över. Så slipper man ju måndagsångest om man har ett roligt jobb dessutom.

Men nu svamlar jag bara på med egna teorier och tankar. Det gick skit i helgen på älgjakten, dvs = inte ett nånting. Eller skit, ja vi sköt inget i alla fall. Men om man ser till vädret och stämningen när jag och pappa satt på myren och drack kaffe och pratade och sedan vilade lite i solen och bara njöt. Ja, då var det en av de bästa helgerna på länge.

Jag sov dessutom som ett barn inatt i 11-12 timmar, vaknade vid 08:00 och var helt skönt avslappnat utsövd och det är en av de bästa känslorna som finns. För det tar på alltså att sitta på pass. Jag tror att det är kylan och tröttheten som man måste tränga bor som tar energi.

Nej ni, det här bli en bra dag. Jag känner det ändå ner till tårna.
♠