Måndagen anlöpte med en något pirrande oro! Hinner jag verkligen fixa det här?
Jovisst, jag hann, det är konstigt vad mycket man kan göra om man bara liksom kommer över ’tröskeln’. Förutom bokföring och redovisning, så blev det också ett besök hos tandläkaren. En sprucken tand är inte att leka med och hur tråkigt det än är för plånboken, så är det bara att bita i det ’sura äpplet’ och hosta upp kosingen. Dagen slutade alltså med försenat intagande av köttsoppa p g a akut hängläpp. Jag har numera blivit ’mjukis’ och låter mig bedövas hos tandläkaren. Kan det vara ett tecken på begynnande eftertänksamhet och klokhet när man faktiskt tar sin bedövning hos tandläkaren och slipper leka stålfjäder? Det är i så fall ett tecken på en något försenad insikt hos mig!
Nåja, vinteräpplen kanske mognar sent, men jag hoppas att dom håller länge!

mvh/Kott