Jag började dja på Razastan i Stockholm, där jag är född och uppvuxen. Razastan är sedan länge long gone men på den gamla goda tiden, 98-00, var det ett av stans populäraste förfesthak. Egentligen var stället en indisk restaurang med konserverade grönsaker i curryn och kanske inte världens mest charmiga inredning. Men de sålde billig öl och det var just ölen som fick folk tålmodigt stå och köa utanför vid niotiden – varje kväll, även vardagar. Självklart var Razastan inte det enda stället som sålde billig öl men det var stället dit ALLA gick.

Någon gång under 1999 gjorde jag min debut som dj, i deras en kvadratmeters trånga dj-bås. Jag och min kompis Jennie spelade reggae och ska och punk varje onsdag i ungefär ett halvår. Då gällde både vinyl och cd och december 99 fick vi en egen klubb på Holger Bar på Norra Bantorget. Även Holger Bar är sedan länge ett minne blott. Stället revs för en massa år sedan (men då hade jag redan flyttat till Umeå). Det var ett välkänt ställe med legendariska klubbar som Happy Monday och Flowered Up. Välbesökt, men kanske inte världens bästa lokal.

Jag, Jennie och hennes syrra Sis körde klubben (som för övrigt hade det mest subtila namn någonsin: Kalla På Sheriffen! Det finns en rätt sjuk historia bakom det), varannan onsdag. Vi körde teman. En kväll var det enbart soul med Soul-Henrik, en annan körde vi punk. 80-talskvällen vi hade någon gång på vårkanten 2000 var bäst. Spicey var gäst och det var knökfullt i lokalen. Någon ur Lustans Lakejer (minns inte vad han hette men det var ingen av originalmedlemmarna) och hans fru hade gått all in och trodde det var 80-talsmaskerad. Gustav Gelin dansade på bardisken till Pet Shop Boys Always in my mind – In my house.

I maj någon gång la vi klubben på is, för att sedan aldrig mer ha något med den att göra. Vi var fortfarande peppade men det var en massa annat som kom i vägen och gjorde det omöjligt för oss att driva den.

I januari 2001 flyttade jag till Umeå och då gällde Kamenski, som inte heller finns längre. Jag försökte förtvivlat spela där, men av olika anledningar fick jag inte det förrän Kamenski flyttade ner till Scharinska Villan och blev Scharinska. Där startade jag en klubb som hette Cool For Cats och i samma veva blev jag resident på Modos, Magnus långkörare, som numera har gått i graven för att ge plats åt vår gemensamma klubb, Shape up!. Däremellan har jag gästat klubbar, några Umeå Open, efterfester och andra tillställningar. Trots allt detta är jag långt ifrån nöjd. Om jag hade bott i en större stad hade möjligheten att spela oftare varit mycket större. Jag vill spela ofta. Därför ska det bli riktigt kul med tredagars i Stockholm om två veckor.

Nina Kienast