Jag tycker att var jag än är så pratar människor om att det där ska jag lägga till mitt CV. Det är nästan så att om man står i hamburgerkön och så är det nån som absolut vill komma före i kön för att han har bråttom och sen då hans släppts förbi så säger tjejen i kön; -Jag ska lägga till mitt CV att jag är tolerant, ödmjuk och gästvänlig. Du kanske tycker att jag överdriver men ta en sväng på stan och /eller i nån förening så får du höra hur snacket går.
Härom dagen var det en kollega i kyrkan som lockade konfirmanderna med att det här kan ni skriva i ert CV…Näe, CV det är bara ett gigantiskt tillfälle att ljuga utan att det är ljug.

När 18 åringar skriver CV:n som dom lägger ut på nätet för allas beskådan då börjar jag fundera på om dom lärt sig vad ordet CV betyder: Curriculum Vitae vilket på svenska heter levnadsbeskrivning. Jag tvivlar inte en sekund på att en 18-åring kan ha en ganska gedigen beskrivning över sitt liv, och kanske även en 15-åring kan detsamma. Men, det kan ju inte rimligen finnas så stor arbetslivserfarenhet att tala om. Även om man räknar in alla sommarjobb, PRAO-tider och eventuella arbeten i familjeföretaget.

Jag minns oxå att när jag fyllde arton så tyckte jag att jag kunde såååå mycket och visste sååå mycket om det mesta. Idag när jag är snart 49 år så tänker jag; vad ska jag skriva i ett CV som kan både låta trovärdigt och ge en bild om vem jag är. Mitt CV skulle kunna vara 1 A4 långt. Eller så skulle det kunna vara 10 A4 sidor med en massa bluddr om vilka kurser jag gått etc. Vilka jag jobbat i lag med och vem som jag haft på middag under nån matlagningskurs etc.

Det som blir mer och mer tydligt för mig är att jag tycker att erfarenhet är viktigt men att jag aldrig kan säga när jag lärt mig det ena eller det andra.

Jag kommer ihåg när jag lärde mig cykla, visst. Men när lärde jag mig att tala inför 600 ungdomar och göra det bra. Vad ska jag skriva i ett CV om det. Att jag hörde nån säga på en av de 100 kurser jag varit på att så här gör man när man talar inför folk och sen gjorde jag bara så. Näpp, det funkar inte så.

Ett av de bästa citaten från en mogen människas CV är nog ’livets långa och hårda skola’. Frågan är om man får ett jobb på de meriterna? Det kanske är så att man hellre ger jobbet till den som skriver om alla sina kunskaper i exvis Office-paketet.

En liten parafras från bibeln kanske kan hjälpa oss. I Jakobs brev kan vi läsa följande ’Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan?’ Min fria tolkning är följande; Med alla så många kurser och intyg från utbildningar och vitsord från olika teoretiska sammanhang så blir det trots allt gärningarna eller färdigheten som fäller utslaget för arbetsgivaren.

För många år sen satt jag i KFUM:s verksamhetsutskott och vi hade som uppgift att få fram folk till sommarens läger. En amerikansk student som var i Sverige anmälde sig som frivillig till seglingsutbildningen, Hon sa ordagrant; – I´m very good at sailing. Jamen det skulle nog funka tyckte vi. Så kom sommaren och hon blev assisterande hamnkapten. Det vara bara det att hon inte kunde rigga en båt och än mindre sköta ett skot och ett roder.

Så tror jag att det oxå är med mångas CV:n. Mer bortur bäcken än ur säcken. Vattustarkt, som västerbottningen säger.

Go´natt!