Jag oroar mig för arm-operationen

Norrlands Universitets Sjukhus – Kalla mig NUS! (prosit?)

God Morron!
För er som är trogna ’Lill-Blogg’-läsare vet ni att i somras krossade jag min armbåge. En sammanfattning av det som hände: Ett glatt gäng kompisar, en studsmatta, en armbåge. Smash! Och det var ju ingen vanlig brytning, utan ja, en ’krossning’. Armen var lixom i småbitar.

Då i somras så opererade dom in 2 spikar, 1 platta och lite andra grejer. Jag har ju värsta Byggare Bob-Verksta’n nu därinne, och jag oroar mig för när jag ska operera ut dom. Tanken att dom skär upp och och drar ut järn-saker ur benet gör så att jag ryser. Speciellt när det gäller mig…

Det senaste läkarbesöket var i November förra årret och där sa dom att jag måste träna att sträcka ut armen för att sedan komma tillbaka efter jul (det är snart februari) och operera. Då väntas jag vara kvar på plåsterkåken i 3 dar. Nu kan jag halvt nästan sträcka ut armen och när jag försöker sträcka ut den nu så knäcks och brakar det där inne. Om jag spänner armen knäcks det till. Så egentligen vill jag operera ut det, men ändå inte…

Läskigt 😉
Men det ska nog gå bra
Ha en bra dag
/William