Williams officiella toaincident 2009

Statoil blev räddningen…

Hallojsan!
Tvångsmässig som jag är så MÅSTE jag ju bara berätta om en grej som hände idag när jag och syrran var påväg hem från ex-dagiset (läs tidigare inlägg).
Ja, när vi gick på trottoaren kände jag hur otroligt bajanödig jag var, och visste ’that I wasn’t gonna make it all the way home’ om ni fattar vad jag menar… Så, när vi gick förbi Statoil så kom jag på att justja, de har en riktigt mysig och fin kundtoalett (hehe), så vi gick in i butiken och in på toan och Ebba väntade utanför (förstår henne).
Och när jag satt där, så kom jag helt plötsligt på meningen med livet… Hahah, näe ba skoja, utan någonting helt annat hände. Det blev svart. Grr, vad jag hatar automatista lamp-släckare eller vad det nu kallas… Så där satt jag, nära till gapskatt på hur det här såg ut (William sitter och bajar i mörkret på Statoil).
Och det var med mobilens lampa som jag ens klarade av att hitta toapappret och torka mig.

Hahha, ja, så det kan gå! Och så det kan gå för ’Laila Pang Pang’ i sista avsnittet i hennes serie:

Blog You Later

2 kommentarer

  1. Poop

    Såna där automatiska lampsläckare brukar fungera med rörelsesensorer – när det inte är någon som rör sig i rummet så släcker den lyset efter ett tag. Om du hade viftat med armarna kanske lampan hade tänts igen.

  2. William

    Hojsan!
    Hehe, ja, det var det jag trodde också, så jag satt på toastolen och sprattlade som en fisk, men det funkade inte… Man var visst tvungen att korsa rummet för att lampan skulle tändas. Damet!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.