Recension: Limitless

Jag såg tidigare idag filmen Limitless med Bradley Cooper (the Hangover), och tänkte nu dela med mig av lite tankar om vad jag tyckte.

Filmen handlar om författaren Edward Morra som kommer över en ny tablettdrog,
"NZT -48", som aktiverar hjärnans alla celler, och medan forskare tidigare sagt att man bara kommer åt ca 20% av hjärnan, kommer man åt hela med NZT. Man får fullt fokus och får motivationen att lyckas med allt. 

Edward är nu fast och med hjälp av tabletterna blir han mångmiljonär via aktier på bara några dagar, och hans liv kunde inte bli bättre.

Men efter ett tag börjar han inse att det händer något med hans hjärna, och när han kollar upp det så märker han att alla som använt drogen antingen är sjuka eller döda. Nu kämpar han för sin överlevnad samtidigt som han förföljs av olika män, alla ute efter samma sak: NZT -48. 

Jag älskar den här filmen! Den är filmad på ett lite psycho sätt, men inte så att det blir jobbigt. Man fascineras av alla häftiga (ikke pang pang) effekter som gör att filmen inte bara levererar en historia, utan också en känsla. Med en blanding av manuset och sättet det är filmat på blir "Limitless" en rent awesome film full av överraskningar och vändingar, och när den nästan två timmar långa filmen är slut vill man bara se mer.

Filmen hade världspremiär i mars det här året och är baserad på boken The Dark Fields av Alan Glynn.

                               5 av 5 knarkpuddingar