Vilken störd dag det här har varit. Allvarligt. Helt knas. Först och främst var det ju asvarmt, så när jag steg ut genom dörren imorse började jag hallucinera och trodde min cykel var en elefant. Och så blev vi asbra vänner och fick ett unikt vänskapligt band osv. osv.

Men på skolan har allt varit jättekonstigt. Vi har ju temavecka och skulle göra film, och i början på förmiddagen så var det kul, då gjorde vi en liten introduktion á lá Rebecca Black. Men sedan insåg vi hur dåligt planerat allt var och vi bara stod där i en fet pudding och gjorde nada. 

Dock så har dagen också på många sätt varit vackör. Så jag har varit mensduktig och gjort en lista på vad som varit bra och dåligt. Miff.
 

FAST NU KOM TORA OCH JAG KAN TYVÄRR INTE LÄGGA UT LISTAN. SORRY BORRY. CAPSLOCK-STYLE. DET VIKTIGA ÄR ATT LYCKLIGHETEN ÄR TILLBAKA NU! 😀

Det här är Kent. Han har ett snedhuvud. Han lever livet i sidled. Mens.

Godmorgon mina drogaade små Chiquitas.
Idag är det tisdag vilket är en awesome dag att vara awesome på. Vi har temavecka i skola i veckan, som går ut på attt man är på olika "stationer" och gör saker som sommarlekar, bollsport, talking english osv. osv. Och gruppen jag är med i ska förstås filma hela kalaset. Mys blir det. 

Nej, men det var verkligen jätteroligt att göra det förra året så jag hoppas att det går an nu också.
Ha en underbar dag! FÖR NU ÄR SOMMAREN HÄR! (capslock här är givet)

Maria, Carina och Patrik in tha gräs.

 

God afton min klan.
Har varit förbi mamma ikväll, och umgåtts med grannar och bara haft det trevligt. Och vet ni vad? Nästa vecka så ska jag, mamma, Patrik, Carina ’Skuggan’ / Ms. Lola, Maria och William spela in en värstingfilm! 4 vuxna inblandade, awesome pawsome!

Den ska innehålla en massa intriger, bitterhet, vin och vad som egentligen händer bakom stängda dörrar osv. osv. Jag ska börja skriva manus imorgon tror jag, åh, det kommer äga!
Är asglad för att jag har börjat göra film igen! 😀

Nej, nu ska jag sova. Fast först äta och se på Medium. En rätt lång process ändå, hihihehehe.
Seya!

Historien om hur Jonte förlorade sin titel som kungen i baren.

God dag mina ynglingar!
Har inget speciellt för mig just nu, förutom att tänka på maten jag snart kommer att trycka i mig. Taggar akten så fruktansvärt, bara så ni vet.

Här är i alla fall lite wunderfulla bilder från övernattningen i torsdags/fredags då vi bl.a spelade in "Fjortisjävel". 🙂

Brännboll på gång. Vi vann. Ofc.

Faceoff mothafucka!

Efter middagen då vi slickat våra tallrikar. 

Filminspelning!

Emma tar avstånd från [min] dödsscen som spelas in en bit bort. ^^

Anna och hennes passiva röda läppstift.

Bilder grovt lånade från Josefins facebook. Jag är så rebellisk. 

Godmörrn!
Vaknade idag återigen upp av att pappa tjatade om att vi skulle åka till klipporna på Kont, herre min heliga knarkpåse! Men idag far vi nog. På riktigt. Inte i teletubbies-landet som det verkade vara tal om igår.

Kunde i alla fall inte sova inatt, så vid 03.00 så satte jag mig och gjorde en bloopervideo till Fjortisjävel-filmen vi gjorde för ett par dagar sedan. Här är den…

Vi höires! 🙂

Halloj.
Vet inte vad som tog till mig i förra inlägget. Kände bara för att skriva om Sven, lite lätt sådär. 

Har i alla fall nyss kommit hem från att ha spelat fotboll med Linda. Fyfan vad dålig jag var. Seriöst. Nästan förnedrande. Äh, vem lurar jag? Asförnedrande. 

Aja, nu ska jag iaf se Medium för första gången. Har saknat att kunna se en serie i hela säsonger, jävla skit att sånt ska gå en gång i veckan, vem kom på det? Inte var det Obama i alla fall, han hade tagit ett bättre beslut. Och så ska jag äta Activia. Ni vet, för min förtryckta uppblåsta mage. ^^

Godnatt, may I be with you. 😉

Det här är Sven. I början av förra månaden drabbades han av anorexia.

Sven hade alltid varit mullig. Lite rund sådär, brukade dem flesta säga. Dock aldrig riktigt överviktig. Det var kanske därför människor omkring honom tyckte det var okej att säga att han var lite stor, för han var ju inte jättetjock, bara lite. Men för varje dag som gick blev Sven mer och mer oroad över det där bukfettet på benen och dom där fettklumparna som hängde under armarna, och om det påverkade folks syn på honom. Kompisarna i skolan konstaterade ju ofta att han var rund, det kanske var deras sätt att säga att han var tjock och borde göra något åt det. Så Sven slutade äta. Helt. På lunchen i skolan gick han bara inte till matsalen. Ingen stod honom riktigt nära ändå, som skulle fråga varför han inte följde med och åt. Det var mest artighetsvänskap han hade i skolan. Och hemma tyckte de bara att det var bra att Sven drog ned lite på maten han hade älskat så mycket. Mamma gav honom till och med en klapp på axeln. Sven visste ju att det han gjorde var fel, men när mamma gjorde sådär så visste han inte längre. Där försvann stoppet, hans egen gräns, och allt bara fortsatte.

Igår dog Sven. Av sin egen ångest. Ingen i skolan trodde först på det, Sven var ju kille, varför skulle han ha anorexia? Men han var död nu. Förmodligen, på grund av sin mammas klapp på axeln. 

…….i’m up…………

William, du har sovit hela dan. Det konstaterade pappa nyss. Och det är sant. Jag somnade om efter klockan tolv och istället för att fånga dagen som jag skrev att jag skulle göra i förra inlägget, så blev det något helt annat av det.. Typ dregel och snark.

Dock har jag tagit ett mycket kreativt kulturellt beslut idag. Jag ska börja se Medium. Den serien ni vet. Har hört att den är bra, så ska titta på ett par avsnitt sen. Hallelujah.

Nu blir det mat. Igen. Smajlyface.

Godmorgon räksoppor. 
Nu har Mr. T äntligen vaknat och redo att fånga dagen. Töntigt, men sant. Ska följa med far och syster till något ställe som heter Kont idag, där det finns en massa klippor. Jag ska leka äventyr, helt klart.

Nu ska jag äta. McDonalds står det på menyn. Usch, vad livet kan vara bra ibland. Tack och hej!