Mot fjäll’n!

Efter att ha viftat med tummarna i ungefär tio minuter utanför SO-macken i Storuman (där vi blev bjudna på kaffe av snälla Ola) stannade en norrman, på väg till Mo i Rana, till och plockade upp oss. Han körde en liten bit innan han frågade om Izabelle kunde köra i stället så att han fick sova, och visst gick väl det bra!