Har vi hört den förut?


Bild från svt.se

Det händer mycket just nu från Socialdemokraternas sida. Magdalena Andersson har gjort två större utspel de senaste dagarna.

Det ena utspelet gäller att man vill se en svensk variant av RICO-lagen i USA. Detta väcktes redan 2023 men lyfts nu på nytt när Andersson gjort studiebesök i USA.

Ett annat utspel är att (S) vill se kommunala HVB-hem som sköter omsorgen om kriminella ungdomar. Det är helt klart ett intressant förslag. Att HVB-branschen behöver styras upp står helt klart då vi ser hur den organiserade brottsligheten tagit sig in i välfärden och inte ska kunna använda HVB-hem som rekryteringsbas. Polisen varnar för att vi redan är där.

Samtidigt ser vi med köerna till SiS-institutionerna att hvb-hemmens roll kommer allt viktigare för att avlasta SiS. En orsak till det är bristen på tvångsåtgärder som kan vidtas på HVB-hem, vilket gör att många unga med problem ställs i kö till SiS. Här behövs helt klart andra alternativ än att varje kriminell unge ska samlas på SiS.

Det behövs alltså tänkas till här och därför är (S) förslag att återta kontrollen genom att använda kommunerna en mycket intressant lösning.

Den stora invändningen mot att kommunerna tar över detta och ökar kontrollen har historiskt handlat om kostnader. Det har varit svårt för kommuner att driva dessa hem själva, men vi ser tendenser till att det börjar förändras då kostnadsläget ökat markant på den privata marknaden. På flera håll i landet samarbetar numera kommunerna med varandra för att bygga upp alternativ till svindyra placeringar.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att sko sig på skattepengar är en av de allra största vinsterna för organiserad brottslighet. Det gör att vi behöver vidta åtgärder för att säkra välfärden från att bli en kassako för kriminella.

Men som vanligt när någon försöker reglera upp vinster i välfärden så rycker borgerligheten ut till den fria marknadens försvar. Ulf Kristersson(m) hade inom 24 timmar sågat Socialdemokraternas idé och förklarat att han istället vill kontrollera kvaliteten och vem som får starta boenden.

Att det just är Kristerssons modell som lett till denna sårbarhet bekommer honom inte. Tänk att svaret på marknadsproblem alltid är mer marknad för Moderaterna. Visst har vi hört det förut?

Det verkar onekligen som att HVB-marknaden kan bli nästa stridsfråga mellan blocken.

10 kommentarer

  1. brorson

    Att verkställa frihetsberövande påföljd för unga, som begått brott, borde vara statens och inte kommunens uppgift. Frågan är hur långt ner i åldrarna. Kommunens uppgift borde vara vård för dem, som( ännu) inte har begått brott, men kan befaras komma att dras in i brottslighet, och inte kan få nödvändig tillsyn i hemmet.

    • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

      Staten har stora problem med att garantera säkerhet på SiS redan idag. Vad skulle bli så mycket bättre av att föra över mer boenden till staten kan man fråga sig. Bättre att kommunerna som möter ungdomarna i vardagen får ett utökat ansvar.

      • brorson

        Det har du förstås rätt i. Jag är emellertid kritisk mot själva modellen att kommunerna, som har egen beskattningsrätt, köper tjänster (betalar) från staten. Med de privata behandlingshemmen är det en annan sak, eftersom privata företag saknar beskattningsrätt. Frågan är dock om privata företag ö. h. t. ska bedriva verksamheter. där vårdtagarna inte befinner sig av egen fri vilja, när det ropas efter utökade befogenheter för dessa verksamheter att vidta tvångsåtgärder. Varför förespår inte Moderaterna privat drift av fängelser för vuxna, med staten som beställare / betalare? Har M så negativa erfarenheter av redan gjorda privatiseringar? Privat drift är däremot okej enlig M, när det gäller vård, med inslag av tvång, för de svagaste vårdtagarna, även om de (ännu) inte har begått brott?

        Som du kan se, vill jag ha en helt annan ansvarsfördelning, än den vi har idag, mellan stat, regioner, kommuner och privata företag. Det behövs också en tydlig skillnad, även när det gäller ansvar, tillsyn och drift av verksamheter, som har tvångsbefogenheter för att skydda vårdtagarna mot sig själva, såsom ungdomar med självskadebeteende, och för att skydda andra personer mot brott, såsom mord, som kan befaras komma att begås av de unga vårdtagarna. Jag anser att vi behöver särskilda ungdomsfängelse och att de ska drivas av staten på statens bekostnad. Kriminella och icke kriminella, bland dem brottsoffer, ska inte placeras i samma institutioner eller ens samma typ av institutioner.

        Det behövs enligt min mening både fler marknadslösningar (inom vissa områden) och färre marknadslösningar (inom andra områden). Kommunerna måste återta kontrollen över verksamheter, som finansieras av kommunerna.

  2. Christer

    Men kommunerna misslyckas ju redan med många av de uppdrag (framför allt preventiva) de har när det gäller att ta hand om ungdomsbrottslighet?
    Det skulle ju knappast bli bättre, och definitivt inte mer konsekvent eller samstämmigt, om 290 kommuner ska börja genomföra detta utifrån egna riktlinjer.
    Jag säger inte att detta sköts till punkt och pricka i statlig regi heller, långt därifrån. Men att lägga ut detta på 290 kommuner som inte ens nu klarar av sina nuvarande uppgifter vore dömt att misslyckas

    • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

      Kommunerna kan såklart samarbeta om att bygga upp den här strukturen. Den nya socialtjänstlagen som kommer att börja gälla 2025 fastslår utökat förebyggande arbete inom kommunerna så detta vore naturligt.

  3. brorson

    Ulf Kristersson är, enligt min mening, inte en bra lagledare. Han ödslar tid på att frottera sig med kändisar, saknar förmåga att prioritera samt placera rätt man eller kvinna på rätt plats. Johan Pehrson, L, är oduglig som arbetsmarknadsminister. Frågor om brott och straff har sedan länge varit hans specialitet, varför han borde ha blivit biträdande justitieminister, med ansvar för verkställigheten av brottspåföljderna. Jag har personligen träffat Pehrson vid ett par tillfällen, och har ett gott intryck av honom som rättspolitiker. Men det är ju helt galet att uttala sig om arbetslösa, som om de vore arbetsskygga brottslingar.

    Det är ju också klart att omläggningen av kriminalpolitiken kräver mycket arbetstid på ministernivån. Och att det tar för lång tid, för att Strömmer inte hinner med. De utlovade ungdomsfängelserna borde vi redan ha haft. Det hade ju bara varit att byta skylt från Sis till Krim på de anstalter som hyser de grövsta unga brottslingarna och ha gjort Kriminalvården till ny arbetsgivare för personalen där, som ju ändå har erfarenhet av ”klientelet”, och givit dem utökade befogenheter. Samt även byggnadstekniska åtgärder för att hindra rymningar och fritagningar.

    Jag misstänker att Kristersson, som har ett förflutet som socialborgarråd i Stockholm, nu ser en chans att lasta över kostnader för brottsbekämpningen på kommunerna, utan att ge kommunerna nya ekonomiska resurser. Enligt min mening behövs en renodling av statens och kommunernas uppgifter. Han vet kanske inte att det finns laglydiga fattiga, som behöver bistånd, även bland invandrarna? Om socialtjänsten alltför mycket framstår som en repressiv myndighet finns risk att hjälpbehövande drar sig för att söka hjälp innan problemen blivit så stora att ett tvångsomhändertagande framstår som nödvändigt. Egna förslag, som jag tidigare framfört på andra bloggar.:

    1) Straffbarhetsåldern sänks från 15 till 10 år, som också blir lägsta ålder för ungdomsfängelse. Därmed inte sagt att det ska vara ett vanligt straff för så unga brottslingar. Detta innebär att socialtjänsten behåller ansvaret för dem som varit ännu yngre när de begått brott. Samt för de unga, som ännu inte begått brott men kan befaras komma att dras in i brottslighet. Motiveringar:
    a) Ungdomsfängelse finns redan, men kallas något annat och saknar nedre åldersgräns.
    b) En tio-årig pojke är stor och kraftig nog för att en förälder, kanske en ensam mamma, ska kunna hindra honom att gåt ut och ”leka” med kriminella kompisar.

    2) Kommunen blir ny huvudman för närpolisverksamheten. Ekonomiskt utrymme hos kommunerna skapas genom att staten tar över finansieringen av straffverkställigheten för brottsdömda ungdomar. Blivande närpoliser ska ha samma befogenheter som andra poliser, men ha en något kortare polisutbildning, som ska kompletteras med social eller pedagogiskt utbildning. Närpolisverksamheten ska ha starkt fokus på det brottsförebyggande arbetet. Alla kommuner ska enligt lag vara skyldig att ha närpolisverksamhet, men bestämmer själva fördelningen mellan socionomer och poliser.

    • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

      Tack Brorson, alltid intressant att få inspel.

      Kommunerna ska inte ta över statliga uppgifter utan staten behöver sköta sina uppdrag. Det finns en glidning där staten på område efter område skjuter över ansvar på kommunerna och det behöver förändras. Att ta över mer statliga uppgifter innan finansiering är säkerställd kommer inte kommuner gå med på.

      Regeringen kommer upptäcka hur komplext kampen mot organiserad brottslighet och att det inte räcker med ”hårda tag”. Här har Strömmer ett ansvar att ta den diskussionen med mer ideologiskt drive Kristersson och skapa bättre förutsättningar för kommunerna istället för att slösa pengar på diverse skattesänkningar.

  4. brorson

    Regeringen har idag, 4 / 9 offentliggjort beslut att förstärka Sis med 700 miljoner. Det låter ju bra, men behövdes det verkligen ett regeringsskifte för att åstadkomma så lite – och först två år efter regeringsskiftet? Det hade väl den förra regeringen klarat av? Jag väntar fortfarande på det utlovade paradigmskiftet. Om det är fortsatt S-politik vi ska ha, är väl sossarna bäst på S-politik?

    • Andreas Lundgren (inläggsförfattare)

      Satsningen på SiS är nödvändig och bra. Socialtjänstens problem är att man under lång tid underfinansierats och där stryper regeringen nödvändiga resurser till kommunerna. Det är inte alls bra nu nåär nya socialtjänstlagen kräver mer förebyggande arbete.

  5. brorson

    Vi har i färskt minne att kommunerna inte fick anställa läkare i den kommunala omsorgen. Men det har tydligen nyligen ändrats, så vitt jag vet. Nu har vi samma problem med polisen, att kommunerna INTE FÅR anställa poliser men däremot får anställa ordningsvakter med fyra veckors utbildning och begränsade befogenheter för att göra polisers jobb. Man kan invända att staten behöver sina poliser, men det finns ju ingen lag, som hindrar poliser att byta arbetsgivare, förutsatt att de inte arbetar som poliser hos den nya arbetsgivaren.

    Jag tror att ”kommunpoliser”, skulle kunna göra stor nytta i det brottsförebyggande arbetet. Visserligen förordar jag ungdomsfängelser, men med ”kommunpoliser” som identifierar den skyldige redan när denne har begått sitt första brott, som i de flesta fall torde vara ett lindrigt brott, kommer så drastiska åtgärder inte att behövas. Vi är överens om att kommunerna behöver nya resurser, när kommunerna påförs nya uppgifter och att det måste gå före eventuella skattesänkningar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Arkiv
RSS Nytt från vk.se