Nu är vi hemma. Lilleman var så trött så han totaldeckade i bilen. Nu ligger han i vagnen och sover. Ska snart ta på han pyjamas och ge han välling.

Jag har kommit in i en musikperiod nu igen. Precis som innan jag träffade V. Jag har alltid på radion, dag som natt. Ibland på lägre och ibland på högre volym. Jag sjunger med i alla låtar (nästan) och bara njuter av hur känslorna svallar till olika låtar.

Det är endå helt otroligt hur bara en låt kan få känslorna att börja gunga… Men helt underbart! Man vet att när man behöver gråta så kan man lyssna på en viss låt… och när man behöver skratta, lyssna på en annan. När man behöver skrika och vara arg, ja då lyssnar man på en annan låt… ja du fattar nog hur jag menar 🙂

Näe om man ska ta och väcka upp älsklingen och lägga honom sen igen. Min Rasmus! min älskling och mitt allt!