Kameratillsyn för äldre – tillval eller praxis?

På Äldrenämndens sammanträde idag har frågan om trygghetskamera i hemtjänsten för tillsyn nattetid lyfts. Det finns fördelar med att sköta tillsynen via kamera istället för att personal ska åka dit på ett fysiskt besök. Kommunen spar tid med distanstillsyn, och det finns en del äldre som föredrar att någon tittar till dem med en kamera istället för att få besök av hemtjänstpersonal mitt i natten. Men det finns också tillfällen då distanstillsyn inte alls lämpar sig.

Det är väldigt svårt, att genom en kamera i ett mörkt rum, avgöra om en person andas eller inte. Det är nästintill omöjligt att avgöra om personen kan ha fått en stroke eller befinner sig i ett annat akut tillstånd, i mörkret under ett täcke. Hos den demente kan personalen inte se spisplattan eller kaffebryggaren som fortfarande står påslagen, glömd. Eller känna lukten av en pyrande eld eller en säng full med avföring. Se blodspåren i badrummet från ett tidigare fall. I alla de fall som hemtjänsten har att göra med svårt sjuka, med eller utan en demens, ökar risken att missa dessa allvarliga situationer markant med kameratillsyn jämfört med ett fysiskt besök. De direkta konsekvenserna får brukarna ta, men personalen lider också i form av samvetsstress. Tittade man tillräckligt noga? Andades han verkligen?

Just på grund av att tillsyn med kamera har dessa brister har kommunen i sina rutiner och samverkan med facket noga specificerat att ett fysiskt besök ska vara norm, och kameratillsyn ett möjligt undantag om brukaren själv önskar det och om det kan anses vara lämpligt. Under de premisserna valde också Kommunal att ställa sig bakom införandet av distanstillsyn.

Idag har en önskar lyfts från förvaltningen att frångå just den principen om att ett fysiskt besök är norm. Istället vill man att kameratillsyn ska vara normalläget, och att fysiska besök nattetid kan godkännas i särskilda fall. Vi ser inte att det finns någon vinst för brukare eller personal i detta, utan det måste ses som en metod för att sänka ambitionsnivån i vår äldreomsorg för att komma i budgetram. Detta har dessutom lyfts till beslut i nämnd utan att ha samverkats med berörda fackliga parter, vilket i sig är ett brott mot Medbestämmandelagen (MBL) §11. Som det presenterats till oss kan inte Vänsterpartiet ställa sig bakom en verksamhetsförändring som bara försämrar för de som redan har det svårast i samhället – våra äldre medmänniskor och vår redan hårt ansatta äldreomsorgspersonal.

Digitala lösningar och välfärdsteknik kan vara fantastiska verktyg för att höja livskvaliteten för brukare samt avlasta och underlätta för personal – om den används rätt. När den istället används som ett sätt att ersätta den mänskliga komponenten och hyvla tid från pressade scheman av kostnadsskäl kan den istället vara rentav dystopisk. Att dessutom införa denna förändring utan samråd med personal eller förhandling med fackförbund är både olagligt och osmart i en tid då vi behöver involvera personalen mer i verksamhetens utformning – inte mindre!

Vänsterpartiet kommer alltid arbeta för en fullt finansierad äldreomsorg. I vår hemtjänst behöver vi inte plira på våra svårt sjuka och dementa genom webkameror för att hålla budgeten, i vår hemtjänst finns det plats och tid för det fysiska, mänskliga mötet.

Åsa Bäckström (V) – 2:a vice ordförande, Äldrenämnden

Rebecca Sellstedt (V) – ledamot Äldrenämnden