De flesta klarar av att dölja sina känslor och att låtsas vara vad de inte är,men djupt inom sig ändrar det varken vad en är verkligen eller vad en gör. Om en inte kan acceptera vad en är, skulle en vara villigt att göra vad som helst för att förneka det, även om en uppfinner en lögn tills det blir en verklighet. Problemet är att vad en inte är försvinner, väntar det på ens. En ger alltför besvär att dölja sanningen. En lägger ett skikts färg på det formade timret, manipulerar siffrorna, döljer ett ärr… Sedan inser en att lögnen som har en tillbringat så mycket tid att uppföra av alla krafter lurar äntligen bara sig.
Senaste kommentarerna