”Du kan ju alltid bli en sådan där… bisexuell”

Jag är bisexuell. Det är ingenting jag hymlar med och min familj och mina vänner vet om det. Jag kom ut för några år sedan och fick inget dåligt bemötande från någon, de flesta bara ryckte på axlarna och sade: "Jaha."

Men jag har inte kommit ut för min far. Jag vet inte varför, det har aldrig känts varken aktuellt eller lägligt. Inte för att jag tror att han skulle döma mig eller se mig på ett annat sätt. Jag har tänkt litegrann att om jag skaffar flickvän så är det ju bara att tala om det. Men jag har hintat lite ibland och jag trodde att i och med att jag började engagera mig i RFSL Umeå så borde han förstå hinten. Fast det tror jag inte att han gjorde. När jag varit engagerad i över ett år pratade vi en dag om de olika sakerna som jag var inblandad i och hur roligt jag tyckte att det var. Han sade att han tyckte att det var bra att jag hittat något som jag gillade och hur bra det var för att träffa nya människor. Sedan säger han orden som jag inte kan glömma: "Du kan ju alltid bli en sådan där… bisexuell."

Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag tyckte att det var så komiskt. Jag trodde att han hade förstått att jag var bi redan. Jag svarade något med att ja, det kan jag ju, och skrattade. Vi har inte pratat om det något mer sedan dess. Det har inte varit aktuellt. Skulle det komma upp får jag väl säga att jag blev en sådan där bisexuell bara för att fortsätta kunna vara aktiv inom RFSL 🙂