Denna grundbult i den svenska demokratin fyller 250 år och är världens första tryckfrihetslag. Detta torde vara något för oss svenskar att glädjas lite extra åt. Samtidigt handlar det om att visa tacksamhet och ödmjukhet inför de kloka personer som trots motstånd arbetat för en tryckfrihet som vi idag ser som alldeles självklar. En präst spelade nyckelrollen för dess tillkomst. Anders Chydenius satt som ledamot för prästståndet i den svenska riksdagen och tillhörde mösspartiet. Från vår historia känner vi till de båda partierna Mössor och Hattar. Under ledning av prästen Anders Chydenius genomdrev riskdagen denna förordning den 2 dec 1766. Orten för detta banbrytande beslut var Gävle. Förordningen stoppade censur och införde offentlighetsprincipen för handlingar utförda och bevarade av de svenska myndigheterna. Samma beslut kom också att gälla Finland eftersom landet tillhörde Sverige. Chydenius var österbottning och hade studerat vid Åbo akademi och Uppsala universitet. Chydenius hade för den tiden den radikala idén att de fyra ständerna skulle kontrolleras av folket. Själv hämtade han inspiration hos Anders Nordencrantz texter och hans syn på tryckfriheten ”som en ögnasten i ett fritt rike”. Många tänker sig nog att det är de franska upplysningstidens män som ska tillskrivas tillkomsten av det fria ordet. Visst kan det vara så men Chydenius hade en vidare mening av denna frihet. Voltaire m.fl. verkade för en individuell åsiktsfrihet men i Sverige såg man behovet av samhällsdebatt och rätten att få tillgång till myndigheternas handlingar. Denna offentlighet var nödvändig för att öppet få diskutera olika samhällsfrågor. 1766 års beslut hade en inskränkning, nämligen frågor av teologisk karaktär. Teologiska skrifter skulle undantas tryckfriheten. Denna förordning led snart ett bakslag i.o.m. Gustav den III:s förordning 1774 och 1780. 1809 så återkommer dock grundlagsfäderna med en stärkt tryckfrihet. Under 1800-talet kommer även de stora folkrörelserna att utgöra betydande kraft för att stärka yttrandefriheten och den demokratiska framväxten. Före detta hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt menar här att de frikyrkliga rörelserna är de grupper som starkast kom att påverka hela idén om mänskliga rättigheter och därmed följde också yttrande- och tryckfriheten.

Nog är det fantastiskt och något att fira att vår idag så självklara tryckfrihet och offentlighetsprincip fyller 250 år. Eller hur?