8/12 2008
Kuala lumpur en storstad som får Phuket city att kännas som en by. Flyget gick fort och ungarna börjar blir resvana, uppfostrar blivande globetrotters. Men lustigt nog känns det lika öde här som i Phuket, ingen turistinvasion direkt och regnet förbättrar inte bilden. När klockan var halvfem hade vi inte gjort något annat än att tagit oss till den tjugosjätte våningen på vårt dynastihotell. Ingen överraskning att rummen känns lite gamla då de flodiga bilderna på nätet kändes ännu äldre ut. Men det är stort, så ungarna är nöjda med eget rum, egen toalett och tv. Det skulle vara Internet men visst inte på rummet. Så vi är ju så klart ytterst besvikna:-) det är sånt (Internet)man uppskattar. Hade ju tänkt att surfa runt lite och titta på möjligheterna, tror dock att det lutar åt närmaste köpcenter. I morgon nalkas överraskning för barnen. Thempark a´la enormous och inomhus, helt väderoberoende. (den i Time Square)
Den är någon muslimsk helgdag idag, vilket inte var ett skämt, en riktig röddag. Det gick få taxibilar från centralen och det enorma hotellet är rätt tomt.

9/12 2008
Så då var det Pelles födelsedag. Grattis Grattis
Att det var hans födelsedag föll helt bort hela förmiddagen, men slog mig rejält när jag satt med Vigor i knä i en åkattraktion och såg på åkbandet 9/12. Hur f:n fixar jag det här?glömt min mans födelsedag. (var säker på att det var den 8) Då jag redan glömt honom på morgonen fick jag göra något bättre än ett – oj grattis.
Beställde tårta med namn och ljus på restaurangen och den kom levererad när livebandet sjöng happy birthday- så amerikanskt:-)
Han fick två snygga t-shirts och en puss, det duger i en ålder av 35.
Ungarna nöjda efter themepark. Även om det inte riktigt var anpassat för en sjuåring. Dock för en tvååring och de över en 140cm .
Och vad shoppade vi på det gigantiskt köpcentret vid time square. Förutom kalsonger och tröjor till Pelle – absolut ingenting. Det var på tok för stort. Ni skulle sett mig försöka köpa något till Pelle med tre barn. Vi skulle vara snabba, smidiga och osynliga??En i vagnen, en på höften och en i hasorna. Syntes inte alls?
Ja just det vi åkte så klart moontrain, då vi bor i utkanten. Ungarna tyckte det var häftigt och Hannes tyckte att det var som att sitta på första parkett. Alla dessa färgglada kvinnor som tittar på honom. Urmysigt.