13/12 2008
Så då var det lucia, men då skolan firade den igår finns det inget som påminner om högtiden idag.

Igår morse lussade skolan för polisstation här i Kamala, poliserna hade visst stått i givakt och allt. Stationen ligger vid stranden, så det hade kommit en hop turister också. Senare på dan var det luciatåg för oss föräldrar med lussebullar och pepparkakor. Inte alls som hemma men ändå tillräckligt juligt för att ge en gnutta julkänsla och en ögontår. Moa var tomtegumma, en gumma med Thailands förmodligen varmaste kjol, inköpt i chinatown efter gediget letande, med si så där tre lager tyll.

När ett gäng elever lussade på restaurangen The bay på kvällen var Moa tärna istället. Det var jättemysigt när det var helt mörkt och barnen tågade över vägen med poliseskort. Men då vi inte har kabel till filmkameran får ni hålla tillgodo med bilder. Jag har försökt, ett flertal gånger, att lägga upp fler bilder på bloggen, för dem som inte har tillgång till fotoalbument, men förgäves. Bloggen ligger ju även ute på VK (västerbottenskuriren) men där vet jag inte ens om man kan lägga ut bilder. Om jag ska vara ärlig trodde jag inte att någon läste den i VK längre, men blev glatt överraskad när jag fått en kommentar där. Sprang barnsligt till Pelle och berättade den stora nyheten, om en läsare på VK, som dessutom inte ens bor i västerbotten utan i Phuket:-)

Och så tog airconditionen ut sin rätt. Vigor är förkyld. I Malaysia frös vi mest hela tiden, då vi endast vistades i kylda lokaler. Vi hade ju en tanke om att vi färdades söderut och därmed till ännu varmare breddgrader. Nu var det varken varmare där eller ens så, att vi uppehöll oss utomhus värst mycket. Så utan en endaste liten kofta eller långärmat blev det kallt mest hela tiden. Så idag fick vi dela upp oss med två pojkar i ett hus som utgångspunkt. Pelle stack till stranden och solade i sin ensamhet och kom hem brun, faktiskt. Jag och Moa bytte av honom och kom hem ?.inte så bruna faktiskt. Jag klarade av att sola utan parasoll i hela tio minuter. Ni kanske tycker att sola utan parasoll är onödigt men faktum är att vi aldrig är så mycket på stranden att den brunfärg man får under parasollen hinns med. Nu när värmen kommit går vi tillbaka till utgång uteslutande för och eftermiddag.

Vi bor ju nära lite svenskställen, eller snarare europeéställen. Lite restauranger och affärer där thailändarna helt enkelt inte uppehåller sig så ofta. Där träffar man alltid på andra föräldrar och annat löst folk. Och som vanligt när likasinnade träffas skvallras det om dom mindre likasinnade. Just nu är det turismens nedgång i landet som är på tapeten. Om hur Thailand bitit sig själv i svansen och hur andra länder kommer att ta över som resmål. Vi som inte har varit här förut har ju inget att jämföra med, vi nickar åt allt. Men det är klart att när kronan fallit så förstår man att priset börjar spela större roll. Tyvärr går det stick i stäv vad thailändarna själva har i tanken. Priserna på mycket är för tok för dyrt och det är klart att man kan bli lite irriterad när utgångspunkten alltid är att man ska betala ett dyrt pris och sen försöka få ner det något. Det känns ju aldrig trevligt att ha ett annat bemötande oavsett land. Jag som jobbat inom handeln kan ju inte tänka mig att fem dubbla priset på en vara bara för att det är en utlänning i kö. Å andra sidan kan jag bli irriterad på turister som prutar bara för att pruta även om det bara rörs sig om 100bht. Känns summan bra, gå för det, det är ju deras levebröd.
Sen är det aldrig bra att känna sig lurad av dem man vet har gott om pengar. Det förekommer lite problem med våra hyresvärdar som verkar ta ut lite extra för elen. Våra trevliga grannar kommer nog att flytta av den anledningen och lite annat, de har möjligheten då de inte har någon deposit som står i vägen. Och då ska ni veta att våra hyresvärdar är bland de rikaste här i Kamala. De är dyrast på nästan allt. Priserna borde dock sjunka inom kort då vi snart är inne i en osynlig peakseason. Egentligen är det högsta läge för att köpa något här i alla fall efter den dåliga säsongen. Men å andra sidan står det en gammal kung i vägen. Dör han så är det ingen "falang" som vill stanna i landet.