Sara L Henriksson

Sverker och Julskinka

16/12 2008
Hannes sjumånader och en dag. Max Moas kusin 7 år och en dag. Tänk vad barnen åldras fort, lustigt själv är man ju alltid kvar i 25 års åldern.

Vi julstädar för fullt, svårt att storstäda utan utrymme och avslastningsytor. Vi har i alla fall en bunt korgar som hjälper oss med ordningen. Nu nalkas verkligen julen och vi har bokat in oss på en "svensson" jul. Det blir en bilresa på 45 min, men vad gör man inte för julskinka. Det blir julbord vid sju, har aldrig ätit julbord så sent, så vi får planera in julklappsöppningen innan julbordet, på förmiddagen helt enkelt, då vi ska hinna bada lite innan mat, en helt omvänd jul alltså:-)

Det har varit en ivrig följetång, det här med elen. Vi som hyresgäster har ju ingen talan, och står under thailändska regler så klart. Har visserligen en svensk mellanhand men hon är i Sverige. Ryktas mer om det, än vad som är sunt och sant förmodligen. Ska inte omtala några andra och tredje hands uppgifter. Så än skvallrar jag inget. Om det är någon som ska hit vill jag varken hjälpa eller stjälpa några svenska företagssamheter för tillfället. Men blir vi lurade önskar man sig tusentals läsare och ett medialt kontaktnät:-) Pelle är ju släkt med Sverker Olofsson, inte för att han vet om det, Sverker alltså, men det kanske kan bli något slängt i soptunnan.

Idag var vi och handlade hela dagen och de senaste dagarna dess för innan har vi hållit oss från bad, ja förutom en sväng hos vänner igår. Försöker mota förkylningen i grind, men Hannes verkar trilla dit. Vi tänkte städa klart i morgon men sen vill vi ändå ut i solen och till havet en stund. Har ju till trots hört att saltvatten rensar näsan.
Ska till the Bay i kväll för ännu en julkalender, men å andra sidan träffar man alltid på några. Familjen, inte från Söderhamn utan Katrineholm åker hem snart så vi hänger lite extra med dem Efter jul åker skåningarna också hem och sen är det bara (vilket självklart inte är så bara) Ellis föräldrar kvar av de vi umgås med. Det kanske blir lite ensamt, tur vi har en bunt som kommer över på besök.

17/12 2008
I morgon kommer farmor. Moa i upplösningstillstånd. Vill hänga med och hämta henne klockan fem på morgonen, vilket vi förstår, men samtidigt är det skola och middag med vänner på kvällen, nått som inte går i takt med tidig morgon. Sen var hon redan ledsen när vi kom hem och det underlättade inte utbrottet. Dottern som tar all möda på sina axlar, rättvisebarnet med den högsta empatin och den största sentimentaliteten. Pratade könsroller ikväll. Om hur miljön formar våra flickor och pojkar. Mycket av Moas ligger väl även i arvet, liknar både syrran och mig Skulle vilja att hon lämnade rättvisan och rättrådigheten för ett ögonblick. Men samtidigt är jag stolt över hennes förmåga att förstå och känna för andra. I går var hon lessen över att ungarna var orättvisa mot Vigor. Han är yngst och åker på en massa Nej Vigor! Trots att han bara försöker hänga med i leken. Idag var hon lessen över att en skoltjej på restaurangen inte alltid kör juste spel. Det lustiga var att hon även kände för Olle som är 12 år och som egentligen reder sig själv. Hon har ingen acceptans eller ska man säga nonchalans, ej bry sig nivå, för att barn kan vara lite orättvisa och barnsligt egoistiska. Hulkade fram -men mamma varför gjorde hon så igen fast vi sagt att det inte var snällt.

Vigor är också pojke av sin tid. Inte lätt! Han bemöts helt annorlunda än vad Moa nånsin gjorts. Lite tuffare helt enkelt Vuxna som skojboxar och brottas med honom, storgrabbar som kör lite hårdförare lekar och storbarn som ska lyfta och bossa med honom Hårfint så det stänker om det. Och sen kräver vi att tvååringen förstå det?. Han gör ju fel mest hela tiden, fattar inte spelreglerna. Och vi skäller, inte kasta, inte slå, inte??.Det är som om vi skulle snacka ironi med honom mest hela tiden.

En insiktsfull lärarinna som jag jobbat med, sa en gång att man ALLTID måste se varje ny dag med barnen som en ny möjlighet. Inte ta med sig det som varit och agera efter vad som förväntas. Om kalle alltid snor sudd på tiorasten ska man ändå utgå från att lyssnat och inte kommer att ta ett sudd just idag Mycket bra sagt!
Inget självuppfyllande alltså. Varför agera annorlunda om det ändå förväntas att jag ska göra på annat sätt, varför agera annorlunda om jag ändå bemöts som om jag gjort eller kommer att göra fel.

Det är så jädrans komplext det där med barn Vill ju bara att de ska vara lyckliga och rara barn. Och paradoxalt nog vill man att de ska vara barnligt lekande men ändock vuxet ordentliga. Man slappnar väl av om si så där 20 år, när resultatet börjar skönja.

Som sagt middag med vänner i morgon. På fredag åker "Katrineholmarna" hem. Så om ni läser detta. Trevligt att träffas, tråkigt att ni åker, familjer som kommer överens i sin helhet växer inte på träden. Men vi ses snart igen, maila när ni hittat en skattkarta:-)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.