29/12 2008

Många stranddagar nu, inser att det kommer att bli ännu mer av den varan då det är sol och bad som lockar våra besökare mestJ Det gäller att tacka för sig och gå upp från stranden i tid bara. Nu har vi dock släppt lite på Vigor och solexponeringen, han kommer inte längre att vara blek tvååring när vi kommer hem. Trots lite svårigheter med värmen så har en hud att avundas på. Precis som Moa blir han oförskämt brun för ingenting och utan någon röd anledning. Idag åkte vi till Layan beach. Den har visst blivit omnämnd i aftonbladet. Stranden är charmig men inte alls så bra och barnvänlig som norra delen av Kamala. Har väl nämnt det ett par gånger.-)

Både igår och idag har vi spelat en del på Moa nya Wii. Moa har bjudit över grannen på lite utmaningar. Hon stört förtjust i Olle, den tolvåriga grannpojken, och beter sig som en riktig "fjortis" när han är med. Är charmerande att se en kär sjuåring som dessutom är en djävel på MarioCart och tangerar lätt den äldre kavaljeren. Sen är det kul att Moa kan hänga med så många i olika åldrar och att kön inte spelar någon roll.

Jag har tagit tre massager sen Karin kom, känns lite bättre när vi är fler vuxna att helt kunna inge sig i en stunds avkoppling. De två första var dock i sällskap av barn och inte helt avslappnande. Men idag gick jag ner själv och la mig i händerna på en hårdhänt massös. Jag har hittat min favorit men orkade inte chansa och gå ända dit bort. Får bli nästa gång. Pelle är helt ointresserad av den typen av förströelse medan Karin har hittat tjusningen och tar minst en till innan hemresan.

Kommer helt klart sakna den lyxen i ett kallt Sverige. Det gör verkligen gott för både kropp och själ.

30/12 2008 Nä men en dag på stranden? :-)Vigor tog en massage och han njöt i fulla drag. Låg som en prins på britsen och mådde gott. Alla barnen är mer eller mindre som vanligt nu när det är två dagar innan farmors hemresa. Vigor var på så gott humör att han passade på att krama om en solande man över armen. Vi vet inte om han tog fel eller om det var stundens ingivelse. Han är ju något mer fysisk (på gott) mot andra nu när vi spenderat tre månader med människor som är klart mer sinnliga än oss svenskar.

Så två veckor går undan. I morse vaknade Hannes på ett, om än mer, strålande humör, skrattade förtjust över att just få slå upp ögonen mellan mamma och pappa. Perfekt att vakna bredvid någon man kan dra i håret och få möjlighet att anfalla lite axlar och andra lockande kroppsdelar. Hans hänryckning över livet väckte Vigor, som då vaknade med utlåtandet om att Hannes måste vara så glad för att farmor kommit. Så vi anar gråtkalas när det är dags för hennes återresa.