Sara L Henriksson

Alla goda ting är tre!

31/1 2009
Sista dagen i månaden före hemresa. I morgon går vi in i den sista månaden av glass, strand och ’över havet solnedgångar’ 🙁 Med blandade känslor har vi bokat om resan, planerat våra sista veckor och skickat i hem väskor.

Men det tänker vi inte på i dag eftersom vi snart åker till Phi Phi öarna. Vi ska inte bara besöka det turistiska paradiset utan även leva det turistiska paradislivet i hela tre dagar. Nu kanske ni undrar om vår forna 1000bht budget givit bättre avkastning än väntat. Så skulle det kanske kunna varat eller så är det så att man har väldigt goa vänner som gärna åker till PhiPhi med sina norrlands/thailandsvänner och därmed bokar tillika betalar in oss på ett gemensam resort. Ser super nice ut på bild och långt över vad vi hade hoppat jämfota över. Vi hade så klart varit nöjd med vilket boende som helst, en natt. Uppskattningen är obegränsad och vi tackar och tar faktiskt gladligen emot.

3/2 2009

Så då har vi fullbordat Phi Phi. Åkt longtail mellan stränderna och snorklat i det gröna havsvattnet. Helt klart ett sevärt resmål och absolut inget jag skulle velat vara utan. Viss är det turistiskt, exploaterat och fullt av människor. Men vyerna, vattnet, klipporna och vikarna är ändock lika vackra, kanske inte exklusiva, men vackra.

Till och med party ön PhiPhi Don var fin trots att det dunkade samma partymusik ur högtalarna varje kväll och trots att vi inte var ett med dykar/backpackers klientelet. Jag kan förstå att de som klev i land på Phi Phi för femton år sedan förfäras över utvecklingen. Alla stränder och öar med en viss avskildhet har en tjusning utöver det vanliga. Men vi kan ändå inte finna det få förunnade lugnet. Vi kan inte borra ner fötterna i korallsanden, läsa en god bok, snorkla när det behagar och äta när hungern slår till. Vi har tre barn, så vi finner lugnet i att de är mätta, utvilade och på gott humör. Man får se det för vad det är, Monkey beach, Maya Bay, Lolanach bay och allt de andra, de är sevärdigheter helt enkelt.
PhiPhi funkar för oss.

Ungarna älskade hotellet som låg beläget vid stranden och skänkte fotografivyer åt alla håll. Poolen attraherade mest och Vigor dyrkade poolens barnvänliga sida eftersom han självsäkert kunde nå botten. Redan första kvällen hade vi förvandlat oss till semestrande småbarnsfamilje,r som slöade till kring maten och tog en öl till varje måltid. Känsloläget "vi har det så bra" var på on mest hela tiden och vi konstaterande att blöta overaller, snoriga näsor och stela jeans gärna kunde vara på ett behagligt avstånd.

Jag och Pelle lyxade till det, hela en gång?med en varsin drink. Kommer faktiskt inte ihåg när jag tog en drink senast, nu är ju jag mer en vin kännare?människa menar jag. Försökte lista ut när det var samtidigt som jag låg och såg på två badande och Coladrickande blonda ynglar.. Kanske var det när jag och Frida skulle bli bjudna på en varsin drink av en vän när någon oss fyllde halvjämt. Det var den gången när vår givmilde vän frågade vad vi ville ha och vi svarade "en sur drink" vilket han uppfattade som en "dyr drink". ?Det var ju tur att det sen uppdagades, för att välja en dyr drink låter inte så väldans sofistikerat, ja inte för att en sur drink låter så mycket bättre. Vi borde väl ha sagt en Margarita, Cosmopolitan eller vad som helst med en tvist i. Kanske skulle vi ha sagt "Shaken not stird" och låtit både lite medievana och fåniga i ett.

4/2 2009
Konsekvenserna av att ha haft aircon inställt på under 27 grader är tydlig idag, då alla underåriga har rinnande näsor och ett glåmigt yttre. Moa var tillräckligt kry för att gå till skolan men Vigor vaknade med feber och tillbringar dagen framför datorn och i Petshops fantasifulla värld. Till och med Hannes får uppleva sin första rinnsnuva. Tur i oturen får vi väl säga, att vi hann hem från vår semester tripp. Skönare att snora hemma än borta. Förkylningar är annars inte helt vanliga. Magknorr och feber har företräde bland barn sjukdomar och står där med helt i motsats till den svenska sjukdomsbilden. Vigor föddes ju förkyld och en "snorfrida" låg ständigt på nattduksbordet tillsammans med salvor för torr hud. Kanske blir det här vår sista thailandssjuka innan vi reser hem. Nedräkningen har börjat och de motstridiga känslorna ångest och längtan har tagit över sinnesstämningen.
Snart åker vi hem men nu snyter vi oklädda ungar i värmen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.