17/2 2009
Jag älskar vad Thailand gör oss och kommer att sakna det hysteriskt mycket. Vad jag än har yttrat om värmen har det varit otroligt härligt med en temperatur där ett par flipflop utgör den enda skillnaden mellan ute och inne. Sol väcker liv och värme underlättar helt enkelt det livet. Vi kommer visserligen att landa i ett Sverige med vänner och en bekant tillvaro, men vi lämnar också ett annat varande och nya vänner. Här är vi föräldralediga asienresenärer med världen som grannar men åter i hemlandet kommer är jag tillbaks till en fortsatt föräldraledighet i ett kallt Umeå. Ett Umeå där framtidshoppen inte direkt lyser med sin närvaro och där jobbsituationen är bedrövligare än innan. NU efterlyser jag verkligen alla dom där svaren som skulle blotta sig i en tid av värme. Men icke? inte en endaste liten uppenbarelse har knackat på dörren och meddelat mig om vad jag verkligen vill göra av livet. Eller rättare sagt hur och var jag kan få som jag vill.

Nä slut på självömkan och ålderkrisrelaterat pladder:-) Jag älskar vad Thailand gör barnen!
Moas nyförvunna självsäkerhet (nej, nej hon kommer fortfarande inte att våga sova borta) är en fröjd för ett moderligt hjärta. Hon kan finna sig i ett främmande land med ett främmande språk och är trots sina tonårliga fånerier vår modiga och varma dotter.
Vigors avslappnande attityd och språkliga ärlighet har fått gro i den thailändska myllan. Naken erövrar han hjärtan och naken är han fången i lekens påhittiga famn. Han uppfattas som en cool unge och det passar i en tropisk miljö. Och så har vi Hannes som får ha hela familjen i sin omgivning. Han får tid och utrymme helt enkelt. Med stranden som sitt underlag kan han få bemäktiga sig, inte för att han utnyttjar det så bra, men ändå:-). Men barn är som barn är?och tar allt som det kommer. (ja ja på det stora hela alltså) De vet att hemresan är nära och pratar Sverige mest hela tiden. Moa tycker att det är lugnt eftersom Amanda finns i Umeå och Vigor "älskar" alla hemma, alla han kan namnen på i alla fall. Hannes fattar ingenting men om vi sätter honom i gåstolen när vi kommer hem så är saken biff?vad är Thailand mot ett eget rullande gåstativ.

20/2 2009

Två dagar kvar tills att husets kaossinredning ska finnas i våra väskor. Pelle har varit hur optimistisk som helst gällande packningen, tills idag när nu båda resväskorna är packade och endast två barnryggsäckar finns kvar att tillgå. Så till och med han inser dessa väskors begränsning. Nästa bryderi är hur sjutton vi ska kunna få med oss alla väskor, dubbelvagn och tre barn till färjan och sen över till hotellet i Krabi. Pelle säger det är lugnt?så då är det väl bara att luta sig tillbaks och låta onödig stress smälta bort i den numera fyrtigradiga värmen.

Lättare sagt än gjort, upplösa stress när vi har grejer precis överallt Jag går omkring med en överkokt hjärna och undrar var jag ska börja. Som ni märker så har jag inte kommit så långt i den tanken. Undrar mest om det inte vore gott med lite kaffe och kanske lite glass 🙂

Idag var det Moas sista dag på skolan, men då det sammanföll med ett helt uppsjåsat kalas bjöd vi ungarna på fika redan igår?.och blev därmed, för dagen Kamalas mest populära svenskföräldrar eftersom vi bjöd på exklusiva men egengjorda chokladbollar och sliskig läsk.

Det var med en obeslutsam känsla som Moa lämnade skolan. Hon vet inte vad hon vill eller vad hon känner just nu. Hennes känslor väller över på alla möjliga oförståeliga sätt, så det blir nog bra med ett lugnt Krabi stopp innan hemresa. Det var också bra att avsluta skolan med ett kalas tillsammans med tjejkompisarna och efter det hysterisk poollek hos våra mer lyxiga grannar. Ni vet såna som bor i inmurat område och i stort hus, dessutom har de andra luxuösa inventarier såsom utemöbler i annat material än sten. Själv hann jag inte direkt njuta av pool, vin och sköna stolar då jag var helt själv där med alla barnen:-) Pelle är med grabbarna i Patong och förlustar sig?ja med öl såklart?på en svensexa?med öl såklart?kanske nämnt det redan 🙂 Faktiskt är det inte helt enkelt att gå på pool "fest" med tre barn varav två inte kan simma, en gillar att äta pooldekorationsstenar och en vill varken gå hem eller stanna kvar själv. Uber trötta barn gnällde sig igenom den korta sträckan hem och jag trodde på obehärskat kaos vid läggning men "super mom" fixade biffen (oj det blev ett använt uttryck) och alla tre sov inom en kvart. Skulle ha haft det där glaset vin nu bara?

Ps Moa fick helt fantasiskt fina omdömen från hennes engelska lärare men lite roligt fick vi åt
"she is kind, even-tempered and fair"…eventempered What!?!

21/2 2009

Sista dagen i Kamala och jag är helt slut. Den unga kvällen som skulle sluta senast tolv drog ut på tiden?.eller ölen började prata. Så halv fyra kommer Pelle glad i hågen hem. Inte för att det egentligen gör något, men min sömn blev nästintill obefintlig, då jag inte kunde somna med dörren olåst. (samma nyckel in och ut,) Halv sju vaknar sen Hannes och sedan dess har tiden sprungit iväg och slitit på en stackars osovd trebarnsmamma. Visserligen var Pelle uppe någorlunda tidigt men mycket gjort från hans sida har det inte blivit. Nu har jag Internet vilapaus efter att ha packat det sista och städat hela huset?.Tur att han hade kul.

Snart middag på stranden och ett riktigt hej då.