Long time no run

En vecka har gått sedan jag senast sprang. En vecka!! Jag vet inte senast det hände men det var länge sedan. Jag har som börjat vänja mig, jag ser inte längre cykeln och crosstrainern som en främling utan vägen tillbaka till löparskorna. För att inte tala om bassängen. Alla intervallpass har avverkats i en plaskande form och det har väl känts okej.

Slutsats: Det går att träna bra fast man är skadad.

MEN

Det är inte samma sak. I det fina vårvädret vill man springa, skena loss i skogen. Njuta av vårsolen.

Idag sitter jag inomhus med en ond hals och febrigt huvud. Kan bara tänka mig att det var alla baciller i den där poolen som lyckades komma åt mig. Bu och bä för vila, i alla dess former.

Vad som är mer roligt är att jag bytt däck på bilen och att den nu åter igen är den svarta pärlan! Lätt att min bil skiner mest av alla bilar på hela Ålidhem! Jag har också fått min första Ekolåda idag. Jag är på det hela positivt överraskad av innehållet, förutom en grej. Vad fasiken ska jag göra med ett helt blomkålshuvud? Blomkålssoppa? Blomkålspuré? Blomkålsstuvning? Tips tas tacksamt emot.