Bräntisbacken x10

Nu när solen går i moln ute verkar även mina ögonlock också falla ner över ögonen. Jag har postlöpning-trötthet. Efter endorfinkicken och lunchen hamnade jag på en stol som nu bara gör mig tröttare och tröttare. Webbfixandet går lite sisådär så jag inväntar andaktigt kaffepausen…

För ett par timmar sen sken dock solen och jag tog mig ut för lunchträning. Fantastiskt när man har den möjligheten. Det blåste lite kyliga vindar vilket krävde lite extra kläder men så fort man kommer i lä börjar svetten komma. Idag var det backe som gällde! Jag har undvikit det (iofs har jag undvikit all löpning) de senaste dagarna då det känns som om det är extra slitsamt för höften, men idag skulle det bli av!

Vid slalombacken går en grusväg paralellt upp; mittemellan backen och SM-spåret. Nu är det torrt och fint där, samtidigt som det sannerligen är en backe som duger. 10 gånger upp med jogg ner, bara att köra. Första och andra kändes fint men så på den tredje kommer klubban – i benen och i skallen. SYRA! Därefter blev det tyngre, och tyngre tills vi slutligen föll ihop efter 10 avverkade lopp. Inget pass att hurra för, ingen fartkänsla alls men ibland ska det grisas på detta viset.

Jag känner mig nöjd när man gjort detta. Kroppen är slut. Den tänkta styrkan i eftermiddag förpassas till imorgon för här finns ingen kraft alls i benen. Rörligheten kommer att genomföras hemma istället för i en lokal på IKSU. I eftermiddag ska jag istället cykla ner på stan, köpa lite saker till min lägenhet och njuta av att jag idag sprungit mig riktigt riktigt trött. Skönt.