Igår blev det ett tungt distanspass runt Nydala. Det var i och för sig härligt att komma ut men benen var lite sletna efter styrkepass på morgonen. Som tur var fick jag vittring på en löpare framför mig kring Nydalabadet. En lång kille med ett bra steg svängde in på strandpromenaden och jag fick lite tävlingsinstinkt; "Han såg ut att springa snabbt, gör jag också det?" Jag insåg fort att han körde en stolpfartlek då han först drog ifrån och sen tog jag in. Meter för meter lyckades jag faktiskt komma lite närmare, och med det ökade jag farten. Tillslut svängde han av ett par hundra meter innan jag skulle göra det så jag fick aldrig veta om jag skulle komma ifatt på riktigt. Trött blev jag däremot =)

Sista minuterna innan IKSU gick inte så fort men ändå kom jag fram för "tidigt" och fick springa en extra runda för att få de där 50minuterna.

Ett 60min danspass väntade. "Moulin rouge" kallar det passet för och det kan ju antingen betyda småporrigt eller cancan-stuk. Det är det förstnämnda.Bland 70 andra gör man så roliga rörelser som att kräla runt på golvet. Jag gör dem lite mindre graciöst än andra eftersom mina stela ben inte riktigt klarar att vrida och vända sig så mycket. Däremot är det en vitamininjektion utan dess like och på vägen hem hör jag mig själv nynna "Voulez vous coucher avec moi ce soir"

Jaja, alla dagar kan inte vara bra.

Trött i kroppen imorse och i en svag sekund motade jag bort alla tankar på morgonjogg. Vilken tur att jag är ledig idag så att tid finns till att träna. Då kan man inte bli arg för att man inte tar sig ut Åt en frukost bestående av bland annat starkt kaffe sen bar det av till gymmet istället. En svettig halvtimma på spinningcykeln fick mig att undra hur jag kunde känna mig så trött bara en timme tidigare.

Efter det slet jag lite vikter – jag är så stolt över att ta mig in i gymmet. Jag trivs ganska bra där, när det är lungt som nu på morgonen. Känner mig stark och borde ha lastat på lite mera på stången, jag frivänder alldeles för lätt. Det får bli nästa vecka! Löpningen tar jag i eftermiddag.

Dagen ligger öppen. Jag skulle kunna ta och börja städa garderoben men jag orkar inte riktigt. Undrar vad man kan hitta på för skoj idag istället? 

6×300+200m.

Det låter ju väldigt löjligt – men det fick mina lungor att sprängas och benen att försvinna. Alla pratar om att nöta mil efter mil – men 3 snabba km gör att man blir riktigt riktigt trött. Idag var en tung dag, kändes som bly från första intervallen, men jag sprang allt och får därmed vara nöjd. Knät känns ju okej efter fallet igår.

Jobbigast av allt var de 6km jag hade till nedjogg. Hur fasiken skulle jag fixa med det? Jag tog en paus på löplabbet (och hann med att sälja ett presentkort) men då min chef var upptagen med att jobba blev det svårt att ställa alla frågor jag ville. Så jag fick jogga(krypa) hem. Över torget, förbi kyrkan, genom Öst på stan till strandpromenaden, plaskade i leran vid Öbacka strand och så sista backarna uppför Sofiehem. HEMMA!

En dusch senare och med broccolisoppa i magen känns det bättre – men dagen har slitit på trots att jag knappt gjort något. Har iofs varit på banken och sytt pannband/buffar. Enkelt, billigt och framförallt roligt; kanske borde man massproducera så man kan springa varje av vårens pass i ett nytt hårband! Nu ska jag se film!!

Rise and shine! Morgonjoggen var lätt att ta sig ut på, och lätt att springa. Förutom att jag efter ungefär en halvtimma höll på att kissa på mig. En back-up jag ibland har för det är att ta med mig mitt IKSU-kort. Som idag.

När jag skulle dra kortet i gymentrén fungerade det inte. Typiskt. Hade fått någon repa (sedan igår!) så jag fick ställa mig och vara jättekrånglig och få ett nytt kort – bara för att gå in i två minuter. Jag förmådde mig inte att förklara vad jag egentligen hade för ärende och för att inte verka så knäpp som jag är gick jag in och körde bål i 15min. Receptionisten kanske hade hunnit glömma mig på den tiden? För att göra dagens IKSU-besök ännu mera värt roffade jag åt mig en VK innan jag sprang hem igen.

Lätt att jag gjort dagens mest ovärda IKSU-besök!

Förresten har "ljumsk-sticket" jag haft för några månader sen kommit tillbaka. Finns två anledningar; för stel och för svag. Måste börja köra mera rörlighet!

Jag är sanslöst sugen på mullbär. Ett sånt där torkat bär som bara säljs på naturkostaffärer och kostar typ 1kr styck. Finns tydligen inte på hela Ålidhem så var ska jag leta? Någon som vet var man kan hitta dessa (i den torkade varianten)?

Det blir inga såna bär ikväll men jag har bunkrat upp med coops smoothiemix. De har en påse i frysdisken med jordgubbar, några ynka blåbär och frust banan. Denna banan är det godaste jag vet. Antagligen sprutar de in socker i bananen innan de fryses in för det är bara den av coopmärket som smakar gudomligt. Jag gör så att jag river upp en påse, plockar ut bananerna som jag käkar frusna och sen stoppar jag tillbaka jordgubbarna i frysen. Tillslut har jag massa öppnade påsar med jordgubbar som jag måste förbarma mig över. Tänk om de skulle kunna göra en påse med BARA bananer! Gú så gott.  

Skulle skida en mil på nydala. Jag tänkte att det iaf skulle vara åkbart. Ojojoj vad tungt, massa tung blötsnö i spåret och resultatet i mål blev hela 5 min långsammare än vanligt. Ändå tyckte jag att jag åkte rätt hyffsat. Suck!

Är stolt att jag åkte till gymmet sen och körde lite diverse övningar. Inte mycket, inte speciellt tungt men jag var där!

Funderar på att ägna ett par timmar till den sista milleniumboken så att jag kan sluta cirkeln. Ska bara se del 3 av TV-serien först. Och det efter "Fråga doktorn" som går just nu. Handlar om svensken som äter mest godis i världen. När jag i julas hörde att vi käkade 17kg per person varje år trodde jag inte att det var sant. När jag räknade på det insåg jag att jag nästan åt så mycket själv!

Så nu, har jag gått tre månader utan! Jag äter fortfarande mycket sockrigt som torkad frukt, frukt (dubblat intaget av vindruvor) och så är jag alltid sugen på bröd. Men de innehåller ju faktiskt näringsämnen med. Jag får ta ett steg i taget.

Ooops där försvann tre timmar. Plöjer igenom millenium-filmerna. 1 gjord, 2 to go. Målet är att få inspiration att läsa den tredje och sista boken som ligger på mitt nattduksbord. Den har gjort det i ett år nu. Den är ju egentligen bra.

Stelaste knät. Hoppas det kan gå att åka skidor med det i eftermiddag.

Igår sken solen och jag hoppade hopprep utan jacka. Gick promenad och bara njöt i solen. Så idag skulle jag ut och morgonjogga och hade hoppats vakna upp till samma vårväder – men det föll stora lovikkavantar när jag kikade ut bakom gardinen. Aja…klockan var ju 06.30 och jag kände mig pigg! Bara ut å springa.

I vännäsby finns en runda som går över älven och så tillbaka över broarna; Vännäsbys broarna runt. Den mäter exakt 10,2km och är perfekt som morgonjoggsrunda. Ingen trafik, få backar och lagom lång. Härligt kände jag till en början…

Halvvägs in hade jag nästan sträckt ljumsken flera gånger och började kuta som Bambi för att inte ramla, sablar så halt det var! Minusgrader gjorde att det hade frusit på och snötäcket gjorde att man inte såg var det var isfläckar. 500meter kvar av rundan började jag triumferande tänka att jag fixade springa utan att halka, att jag är en vinterlöpsexpert.

– "Shhoooop!". Där låg jag på backen. Benpiporna i underbenet hade åkt åt olika håll, kändes det som. Jäklar vad ont det gjorde! Jag rullade runt några varv på backen innan jag försiktigt ställde mig upp, haltade, och tillslut kunde jogga hem. Ett blåslaget knä men inget mer. Riktig röta. Tightsen var blodiga och trasiga men det är skit samma.

VARNING till alla som ska ut och löpa. Ta på er broddar.

Igår stod intervaller på programmet. Hela magen var fylld med kaffe och knäckebröd tillsammans med den där klumpen av oro som ibland infinner sig innan intervaller. hur skulle detta gå? Har ju haft två sega dagar.

Innan jag stack ut hade jag inte passet klart men jag bestämde mig för att springa 8-6-4-6-4-2min/1min vila. Lagomt för dagsformen. Springer över älven och ut mot Vännfors. En raksträcka är perfekt. Idag är det dessutom helt torrt. Det var längesedan jag sprang på torr asfalt. Härligt!

Jag startar passet, springer, svettas, tröttnar. När två intervaller är kvar känner jag att det tar, jag orkar lyfta knän och ta i lite extra. Kroppen svarar faktiskt, andningen blir hårdare. Jag springer som om varje minut vore den sista. Jag hinner med några korta 20sek ruscher innan jag är tillbaka där jag lämnat mina överdragskläder. Åh vad bra det gick!

Oftast när man känner sig sne och vind innan blir det rätt bra. Utan förväntningar och utan tankar kan man bara springa. Såhär borde det ju alltid vara.

Solen kom fram under eftermiddagen. Efter lite påskpysslande blev jag sugen på en skidur. Jag hade bara med mig mina skateskidor men Vännäsbys skidspår var inte mycket att hurra för. Mjukt, ojämnt och med traktorspår. Man kan bli trött ändå.

Idag är det vilodag. På riktigt.

Visst blir man lite sugen på att dra täcket över huvudet när man vaknar till det gråaste av det gråa. Påsken ska ju bjuda på strålande sol och massa timmar ute men tydligen inte i år. Vet inte hur sugen jag är på att åka skidor i denna slask, får se om det blir något utav det ihuvudtaget… En del energi fick jag när jag tänkte på alla dagar av ledighet jag har framför mig. Inget jobb förrän torsdag, yeah!

Kl 10.00 när det var  färdigtvättat och städat var det i alla fall dags att snöra på mig skorna och rena träningskläder. Hade bestämt tid för långpass med en orienteringstjej som är tillsammans med en arbetskompis. Roligt att vi bodde nära varandra så man slapp springa en sån lång bit för att mötas. Vi gav oss iväg bortom nydala över innertavle och den väg som går mot E4an. Det var inte halt men rätt så blött. Härligt att ha någon att prata med när man är ute i ett sådant oinspirerande väder! Speciellt när man har ett sånt gemensamt intresse som träning och löpning!

När jag kom hem såg jag att de tighs jag använde var helt leriga – man kunde ärligt inte se vilken färg de var från början. Så nu har jag fått tvätta ytterligare en maskin med leriga kläder. Så lär det väl fortsätta i ett par veckor men kläder är ju till för att användas.

Nu i mitten av denna årets längsta dag gör jag inget hos mina föräldrar. Är som sagt i valet och kvalet om det ska bli en skidtur. Annars kanske jag får ställa mig och baka eller göra något annat kreativt.

GLAD PÅSK!

När jag väl tagit mig upp från den där kontorsstolen och ut i den friska luften kändes allt lite annorlunda. På cykelturen hem fick jag ett samtal som bekräftade nästan en veckas ledighet. Den känslan av frihet fick mig att kuta ut i slasken på en härlig 12km:s runda. (Och nydala är mycket bättre än vad jag trodde) Dyngsur om fötter och ben kom jag hem som född på nytt.

Jag älskar att springa!