Ön

Gårdagens två så att säga lätta pass hade förvandlat mina ben till två stela klumpar. Löpningen imorse var en pärs men ändå så härligt. Fick ensam jogga runt på stigarna runt Ön medan det blåste en rätt så frisk vind. Då jag morgonen till ära tagit på mig ullunderställ (!) var det något av en tröst.

Förutom att jag snubblade och höll på att doppa skallen i en lerpöl var det en trevlig runda. Snart är det dags för jobb och i eftermiddagen intervaller med en efterlängtad träningskamrat. Det kommer att bli ett snabbt pass; 3x500m  – Hej mjölksyra!