Stek på tartan

I brist på bana här i Umeå var det idag dags för utflykt till Lycksele. I bagaget låg de framgrävna spikskorna, premiär för året både för dem och banlöpning ute. Spelar ingen roll att det egentligen las på hyllan för ett antal år sedan, känslan och dofterna är densamma. Lycksele kan förresten stoltsera med en ypperlig arena, bortsett från att arenans gräsklippare inte själv springer på innerbanan.

I strålande sol, shorts och med solglasögon sprang vi 5x120m följt av en 600:ing. Finns inget bättre sätt att sola på än att träna friidrott! Jag brände chansen på 600ingen med en dålig öppning och just ovanan med spikar.  Fast det spelar inte så stor roll nu. Bana ger alltid mersmak! Jag vill bara spola tillbaka bandet ett par månader och faktiskt satsa. Nu får det bli en värdering till hösten och egentligen är ju inte ett år så mycket….ska skriva ner min usla tid så att jag har något att jämföra med nästa år .

Snart väntar ett skönt distanspass längs Tavelsjöleden med en ultralöpare – här snackar vi kontraster.

Imorgon – en välbehövlig vila.

Glad Midsommar!