Ja, Lebron, klia dig i skägget.

Jag utlovade basketfest, och basketfest det blev. Och ungefär så här tyckte jag kortfattat om vad som hände natten mot den 15 maj.

<<<<<<<<<<<<<< CELTICS-CAVS, MATCH 5 >>>>>>>>>>>>>>>

Jag skrev att Lebron James statline skulle behöva vara minst så här bra för att Cavs skulle kunna vinna:

28 poäng, 9/12 straffar, 9 returer, 10 assists, 2 steals, 1 block, 3 turnovers.

Och så här såg den ut:

35 poäng, 11/13 straffar, 3 returer, 5 assists, 1 steal, 1 block, 4 turnovers.

Som ni ser, Lebron gjorde poäng. I första halvlek exploderade han för att matcha nummer 23 på linnet och landade på fina 35. Men, det är ju inte poängen som är grejen med Lebron, grejen med honom är ju hans förmåga att styra spelet, dominera matchen genom returer och, framför allt, assists. Men i match fem dominerade han inte dessa kategorier, han fick aldrig fart på sina medspelare. Det var egentligen bara Delonte West, vars insats bäst kan beskrivas som heroisk, som imponerade i Celveland.

I Boston hette hjälten för dagen Rajon Rondo. Jag har mest tyckt synd om honom hittills. Cleveland har fullkomligt dissat honom, knappt spelat försvar på honom och Rondo har inte ens varit nära att sätta de öppnaste av skott. Men i match fem klev han fram, penetrerade tresekundersområdet och hittade sina medspelare. 20 poäng och 13 assists, det är ju Deron Williams-siffror, det.

Men, trots ett ganska dåligt Cavs och ett ganska bra Celtics blev det ändå ytterligare en jämn match och den här serien är inte över, även om oddsen för Cleveland nu är ganska höga.

<<<<<<<<<<<<<<< LAKERS-JAZZ, MATCH 5 >>>>>>>>>>>>>>>>

Det var som att titta in i framtiden, fem år eller så. Kobes ryggskada gjorde honom lite långsammare, lite mindre spänstig, men ändå var matchen hans. Med kliniskt rena skottval och stor pondus lät han sina medspelare skina. Och trots okaraktäristiskt många turnovers var Lakers-Jazz en ruskigt härlig match, och nu sätter jag mina morgontofflor på att Lakers tar hem serien.