Den energipolitik som föregående regering förde och nu som verkar fortsätta främst bland den yngre generationens naiva förespråkare som fortfarande tillskansat sig makten sedan tidigare får nu bestämma. Det är en farlig väg vi inleds tro i den energipolitik som nu genomförs, en fortsättning på den gamla, sedan föregående regering.

Man har envist riktat in sig på energikällor som kan svåra hantera och då i samkörning med varandra. Jag är ingen expert på området, men förlitar mig på vad den här mannen anser.

Det är ingen enkel sak som de fått oss tro att ersätta kompatibla energikällor mot nya som är beroende av väder och vind, tillika solen. Batterier har också nämnts som ett komplement vilket också jag lurades tro ett tag det skulle fungera. Vi kan också fråga varför inte elnätet byggs ut mera från norr till den södra delen? Saken är inte riktigt så enkel som man tror. I den här länken som är relativt lång läsa, men väldigt intressant beskrivs hur det fungerar.

Att Miljöpartiet & CO fortsätter försöker lura oss i sin egna naiva inställning måste vi nu granska rejält och det visar sig ganska uppenbart de själva försöker köra en vals som de inte själva har en aning om hur det fungerar i verkligheten.

Vi har nu haft alla svenskar, företag inberäknat att vi fått vattenmagasinen fyllda av allt regnandet. Men hur länge kan vi hoppas på turen? Det är närmast en farlig situation de som hanterat frågan satt landet i.

Bilfria zoner eller CO2-fria är vad de strävat efter hela tiden och i sin naivitet har de trott bara man får upp nog med vindsnurror nog snabbt ska det lösa sig. Det kommer inte lösa sig om man inte lägger om energipolitiken från nuvarande. Eller också blir det ingen mera el, någon 3-dubbling som av de som jobbar på Chalmers försöker tro. Personen i länken, Erik Ek spolar närmast detta. Chalmers, består de bara av yngre och Miljöpartister och just i den här frågan verkar de närmast bakom flötet.

När vi fått som det blivit, främst i våra svenska städer att oskyldiga människor blir föremål för det pågående våldet, då är något oerhört fel. Bland de senaste händelserna var det en familj som bodde i en villa som blev föremål. Gärningsmannen-/männen gick in i huset och avrättade familjefadern. Resten av familjen, barnen, skadades både lindrigare allvarligare.

Trots detta som vi upplever kort sagt dagligen (ja inte här, än så länge) vägrar vänstersidan ta till radikala åtgärder. Värst om man uttrycker det så är Miljöpartiet. För dessa är det viktigare med solpaneler som täcker landets ytor och där stora områden som skulle kunna vara produktiva på annat sätt i princip förstörs. Matfrågan, hur vi får vår föda, bröd, smör, mjölk och kött verkar för dessa ointressant.

Kameraövervakning är de emot, liksom V. Visitationszoner likaså. Vad har människor vara rädda för om man är oskyldig? Man försvarar ju våldet på det sätt man agerar efter.

Man kan fråga vem eller vilka som styr, Magdalena eller Ulf? Nu plötsligt vill även S agera kraftfullt, är med på notan om det mesta som föreslås. Varför hände ingenting under tidigare 8 år?

Det är en beklämmande situation vi fått i Sverige, den utveckling vi fått. Våldet verkar också kommit längre upp. 2 mord i Umeå under kort tid. Förmodligen knark inblandat.

Här är det lugnt ännu kanske man skulle tillägga. Trolig orsak, det finns inga pengar här att hämta. På så vis kan det vara bra leva i den ”fattigare” delen av Sverige. Om nu S har så stora opinionssiffror, varifrån kan de ha det? Är det från Sveriges glesa områden? Knappast här är vi inte många själar i jämförelse med främst Sveriges storstäder, så varifrån kan de få så höga siffror? Givetvis främst från stockholmarna som fått för sig att Magdalena jämte Vänstern är någon typ av frälsare och att de får de bättre.

Jag tror inte längre det har så stor betydelse vilken regeringen vi har eller får. Sverige har blivit Nordens dekadensland. Man harvar på med nya lagar som tar flera år införa. Hur går det om det vore krig, på riktigt, skulle det ta lika lång tid då med ändringar? Det vore ju förfärligt.

Det som nu händer i Mellanöstern är förfärligt, likaså har vi det pågående kriget nära oss. Amerikanarna får det svettigt bistå både. Vilken de väljer i första hand verkar uppenbart. Blir det rejält allvar därnere i Israel-Palestina släpper de nog taget om Ukraina till Putins stora förtjusning. Då står Sverige mera ensamt och hur agerar vi då?

EU och dess parlament/parlamentariker kan inte vara särskilt begåvade. Vad är det för folk vi har som ska bestämma inom EU? Här verkar man från vänster till höger bara fika efter de löner och förmåner som här utbetalas. Parlamentet i sig kostar multum. Kommer man klara av alla ”utmaningar” som det så fint heter?

Vi har nog invecklat i oss som vi inte kommer ur, vare sig vi vill eller inte.

När Sverige var ”litet” kanske det var fattigare, men mindre farligt, alla gånger. Vad väljer vi?

Vi ser främst de små inlandskommunerna som är S-styrda, varit eller är hur mer och mer utarmade vi blir. Trots detta kan de inte slita sig från partiet, ändra attityder och inse att S numera är för losers.

Ser vi till Sveriges kommuner överlag och främst de större kan den kommunala verksamheten här vara försvarbar. Jag menar med kommunfullmäktige och allt vad som här räknas till en demokratisk styrning. Men i de små, måste vi här ha så mycket folk involverade som i förhållande till invånarantal måste kosta åtskilligt. Skulle det inte räcka med en halvering? Jag menar vad krävs för att styra en kommun med knappt 3000 invånare till knappt 6000? Är det typisk socialdemokratisk styrning där invalda sedan urminnes tider också sitter på livstid? Det är väl närmast ett korrupt system. Är det inte?

Att man inte får ha åsikter, egna åsikter är naturligtvis ett stort tabu inom S. Är det inte?

Vi ser hur lamslaget landet blev under tidigare 8 år. Vad åstadkom man? En större våldskultur är väl närmare sanningen. Hur så många kan vända sig till S är minst sagt förvånande. Men naturligtvis, Sverige har blivit det sämsta landet i Norden leva i och man bara står och stampar på samma samma ställe oavsett regering ser det ut som.