Inget snabbare än elbilen?

Av , , 2 kommentarer 4

I den här länken säger man att man kört en kvarts mil på under 9 sek. Enligt de beräkningar jag fått fram måste man mena en engelsk mil ≈ 1609 m. Dividerar man det med 4 blir det 402,25 m. Om vi avrundar till 9 sek blir det ungefär 44,7 m/s. Vilket i sin tur skulle utgöra en snitthastighet av 160,9 km/tim.

Fruktansvärt fort om man betänker man startar från 0 km/tim. Jag kan inte tänka mig man menar något annat än en engelsk mil.

Ser vi då till långloppen, de som kan förekomma i Formel1 på banor med omkring 50 varv eller mer (vet inte exakt, gissar) då blir plötsligt situationen en annan. Troligtvis skulle inte batterikapaciteten räcka till på en bil utrustad med batteridrift. Tänker vi också att det inte sparas på farterna utan motorerna (F1) brukar gå på högvarv nästan hela tiden och här brukar även en tankning eller ett stopp för att byta däck förekomma. Hur skulle en elbil klara detta med ”tankningen”? Det skulle givetvis inte gå utan denne skulle bli hjälplöst sist.

Nu är jag inte så intresserad varken av Formel1 eller hur snabbt man köra en kortare sträckare med en elbil. Det är ingenting som jag anser man har någon större nytta av. Dessutom farligt med en så snabb bil. Men kul? Javisst. Även intressant ha vetskap i.

2 kommentarer

  1. brorson

    Här har du kommit på någonting väsentligt. Eldrift med ström från batteri är ett bra alternativ för glestrafikerade järnvägar som Inlandsbanan, men inte för vägdrift. En eldriven rälsbuss torde klara Arvidsjaur – Östersund på en laddning. Detta beror på den låga friktionen mellan hjul och räl, vilket ger extrem låg energiförbrukning när fordonet kommit upp i fart, vilket tar sin tid. Inga rivstarter precis. De ellok för batteridrift, som byggdes samtidigt med de sista ångloken, torde haft samma dragkraft som dessa ånglok, men jag är osäker på räckvidden. Troligen hade de för högt axeltryck för Inlandsbanan, som då hade orgiginalräls.

    Jag har inga uppgifter om omvandlingsförlusterna vid laddning och urladdning av batterierna, men de torde vara betydande, vilket gör batterier till ett dåligt alternativ för energilagring jämfört med pumpkraftverk,. men sådana är ju stationära. Kontaktledning över spåren är mest energisnålt., men energobesparingen måste ju finansiera anläggningskostnaden. Helelktrisk drift för landsväg är urbota dumt. Däremot är jag övertygade om att förbränningsmotor med elektrisk kraftöverföring, s.k. elhybrid, är framtidens melodi för vägtrafiken. Med ett batteri inkopplat i systemet, med kapacitet för körning vid låg fart (c:a 50 km/h) upp till fem mil kan förbränningsmotorn arbeta vid optimalt varvtal, vilket ger minskad bränsleförbrukning. Ja, du vet fördelalarna.

    Förutom batteriladdning under körning, kan batteriet laddas under låglasttimmarna under måttligt kalla nätter, så att man kan starta med fulladdat batteri på morgonen. Även vid vindstilla, om vi ersätter vindkraften (dyr och miljöskadlig) med kärnkraft,. Jag tror på kärnkraften, men det får inte gå till överdrift. För mycket av det goda tenderar att bli dåligt i slutändan. Det behövs en tillnyktring från klimathysterin, vilket betyder att befintlig vattenkraft kompletteras med kärnkraft + energisnål teknik.

    Klimathotet ha rblivit en religion med koldioxiden som synden och elektriciteten som frälsningen. Att slösa med energi bara för att den är elektrisk är som att dricka sig full på nattvardsvin. Risk för det med Ebba som eneriminister. Hon verkar inte ha tillräckliga kunskaper i elektricitetslära för den posten. Tillverkningen av vätgas kräver för mycket el (enorma omvandlingsförluster) för att vara ett bra alternativ till fossila bränslen. Teknik för omvanling av infångad koldioxid ur atmosfären till nya motorbränslien finns, men jag har inga uppgifter om energiförbrukning och kostnader för omvandlingen.

    Svara
    • edor, Vilhelmina (inläggsförfattare)

      Enl de uppgifter jag har slutar Japan och Toyota försöken med vätgasdrift på sin bilar. För drygt ett år sedan eller mer visades en bild och lite data över en vätgasbil i VK. Det första som slog mig var vikten. Stor och klumpig. Här krävs både vätgas och batteridrift. Vätgasen för att ladda batteriet. (enl vad jag vet). Onödigt komplicerat vilket Toyota nu tagit fasta på.
      Som du ser i mitt tidigare inlägg är inte vätgasen något stort alternativ om vi ska tro skribenten här, vilket jag gör. Du nämner ”klimathysterin” och det är precis det utvecklingen gått efter. Det är mera ett hafsverk allting och man kan säga mycket är både bortkastad tid och materialförstörelse till ingen nytta som även gett onödiga utsläpp. Vill säga har haft motsatt effekt på klimatet än vad man varit ute efter.
      Nu börjar en tillnyktring ske och man börjar även återgå till den gamla motorn (kolvmotorn) men med annat bränsle. Ammoniak nämns här som kan bli framtidens bränsle. Tunga fordon, vägfordon kommer knappast gå ersätta helt med batteridrift som man tror. Där tror jag den gamla dieselmotorn är överlägsen. Den har ju utvecklats under över 100 år. So what?
      Du nämner tågen och eldrift. Visst är det i början, att få upp hastigheten som den stora energin krävs. Men sedan, ja sedan tåget, tågsetet med alla vagnar väl fått upp hastigheten krävs inte lik stor energi eller bra mycket mindre. Jag har för mig att bromssträckan på ett tågset med alla tillkopplade vagnar behöver en bromssträcka på 3 km. Här får man givetvis god laddning, likväl som vid start när energi krävs får man tillbaka en stor del vid inbromsning. Så fungerar hybridelbilen. Det krävs en lite speciell körteknik för att utnyttja den till fullo. Man kan inte sitta huvudlöst och bara trampa på gasen hela tiden. En låg hastighet, inte överstiga hastighetsbegränsningarna som här vanligtvis ligger på 80 km/tim och max 100. Släppa gasen (bensinmotorn slår av automatiskt om den skulle vara igång) helt i utförslöp, har du farthållaren i bromsar bilen och laddar batteriet. Det går åt mest energi under vintern för att få värme i kupén från bensinmotorn. Sedan när du väl fått upp temperaturen slår bensinmotorn av. Står du still har du värme så länge det finns i systemet, även om du rullar. Cirkulationen av vattnet, kraften för det får du från det stora drivbatteriet som ändå är bra mycket mindre än vid bara eldrift.
      Jag har nämnt jag skulle gärna ha en elbil, skulle klara av hushållets tjänster vi behöver, men kostnaden är alldeles för stor. Visst en liten Citroën (den jag tidigare visade) men den har inte samma utrymmen som den jag nu har (elhybrid) och till ungefär liknande kostnad som jag gav för min. Den var rabatterad (en ny modell kom ut, men full garanti på den jag bytte) och jag fick bra för min gamla som endast var tre år. När jag skulle byta med Volvo eller Citroën blev jag bjuden direkta skambud så jag valde den här agenten och bilen fungerar mycket bra. Vad det blir sedan, om det blir?
      Tack för din läsvärda kommentar.

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

inlägg
kommentar
RSS Nytt från vk.se
.
oktober 2023
M T O T F L S
« sep   nov »
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031